Det måste fungera ute hos lantbrukaren

Ingmar Gruvaeus, chefagronom på Yara satt med bland publiken under gödnings-temadagen i Örebro och lyssnade på föredragen från de olika företagen.

 

Yara har själva tre stycken fabriker i Europa som gör olika kretsloppsprodukter, både på Eko-sidan och oorganiska.
Foto: Yara

 

Var ska framtidens gödselmedel komma från?

Vem ska producera dem och vilka hinder finns på vägen mot att ta fram växtnäring med nya och innovativa tekniker? För att få svar på några av de frågorna bjöd AgroÖrebro in några av de företag som har i sin pipeline att producera framtidens gödselmedel här i Sverige.  

Flera av företagen som berättade om sina visioner gällande hur de ska producera egen, inhemsk växtnäring, vill göra det genom att ta vara på de restströmmar som går att använda. 

Medarrangörer var LRF. Agtech 2030 (numera Agtech Sweden), Vreta Kluster och projektet Cirkulär kraftsamling. 


Vad tänker du om det du hört idag?

– En cirkulär användning av råvaror är ju jättebra. Jag har egentligen inget emot att man ska göra det. Men ur lantbrukarsynpunkt så tänker jag att de viktiga är att göra de här cirkulära råvarorna till en bra produkt som fungerar ute hos lantbrukaren.

När det kommer till en del av de nya lösningarna tror Ingmar att man behöver veta lite mer vad det är. För att man ska veta att det ger en effektiv odling och följer de miljökrav som finns, så det inte blir ett steg tillbaka till en mer odefinierad lösning.

– Och om man tittar på Easy Mining exempelvis, så är det ju inga som helst problem. Det är synnerligen definierat vad deras produkter är.

Tror du något av detta hamnar i Sverige, eller kommer det snarare säljas till andra länder?

– Volymen så stor, om man ser till LKAB exempelvis, så är jag helt övertygad om att deras huvudfokus ligger på andra länder, och det tyckte jag nästan vi hörde under deras presentation. Man har liksom ingen fundering på hur man får en svensk gödningskontext att fungera utan man har en fosforråvara som man vill få användning för. Men jag har också förståelse för att man har sitt huvudfokus på världsmarknaden.

Vad gör ni på Yara för att möta framtidens behov?

– Just vad gäller cirkulära produkter, så investerar vi i olika anläggningar. Yara har tre stycken fabriker i Europa som gör olika kretsloppsprodukter, både på ekosidan och oorganiska. Men mina personliga funderingar är just vilka råvaror vi har och hur vi kan få ut en definierad produkt till lantbrukaren. Det är min största frågan.

Samtidigt efterfrågar Ingemar mer snabba lösningar som går att införa redan nu.

– Man borde titta på hur lantbruket kunde vara mer engagerat. Exempelvis i Finland där har man mer gårdslagring och ersättning för att man har en beredskap på gård. Och det skulle vi absolut kunna hitta. Man önskar ju i från många håll på återvinnings sidan att man ställer legala krav på återföring.

Med den nya typen av produkter som kommer framöver anser Ingemar att dessa lösningar borde finansieras genom exempelvis krav på återvinning utav fosfor. Annars finns det risk att kostnaderna för de nya produkterna hamnar på bonden.

– Vi måste skapa produkter som fungerar i lantbruket och som blir på lantbrukets ekonomiska premisser. Men det är klart att det sänker lönsamheten för tillverkaren. Men annars är det lantbrukaren som får betala det och det tror jag inte vi är bekänt utav.

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 24 februari 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste