Ny EU-lag ställer långtgående krav på restaurering av natur

Tisdag 27 februari klubbades en ny lag igenom som ställer krav på återställning av 30 procent av medlemsländernas påverkade naturmiljöer fram till 2030.

En stor del av Europas natur ska återställas, enligt den lag som EU-parlamentet röstat ja till. Foto: Mostphotos

Målet ska sedan breddas till 60 procent fram till 2040 och till 90 procent fram till 2050. Lagen är till för att förbättra den biologiska mångfalden i jordbruksekosystemen. Återställande av dikade torvmarker är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläppen inom jordbrukssektorn. Lagen är också till för återskapandet av miljöer som begränsar klimatförändringarna. Förutom betesmarker kan det handla om skogar och vattenmiljöer, skriver Europaparlamentet i ett pressmeddelande. 

Klar majoritet 

Trots omfattande bondeprotester röstade EU-parlamentet igenom lagen med klara 329 för, 275 emot och 24 som avstod. Och det var en majoritet av mitten- och vänsterpartier som drev igenom förslaget, skriver DN.  

Hårt slag

Enligt Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande, riskerar konsekvenserna av EU:s förslag att bli ett hårt slag mot Sveriges produktion av livsmedel och förnybara skogsprodukter. Även om syftet är gott menar han.  

– När EU:s förslag ska implementeras i Sverige är det viktigt att det sker i symbios med andra samhällsnyttor som till exempel livsmedels-, råvaru- och energiförsörjningen. Vi kan inte äventyra svensk livsmedelsproduktion mitt under ett brinnande krig i vårt närområde, säger Palle Borgström, i ett pressmeddelande.  

Grön seger

Av den gröna gruppen i EU-parlamentet ses beslutet om den nya lagen om en seger, rapporterar SVT Nyheter. 

– Det här är en glädjens dag. Äntligen kan lagen komma på plats och den skadade naturen börja återställas, säger EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP). 

Andra är kritiska 

Moderater, centerpartister, sverigedemokrater och kristdemokrater i EU-parlamentet röstade i stället mot lagen som är kritiserad. 

– Det är ett lagförslag som riskerar att slå hårt mot svensk landsbygd och de gröna näringarna, då skogs- och lantbrukare riskerar att förlora kontrollen och inte kunna bruka sin egen mark. Det kan skapa rättsosäkerhet och är varken hållbart eller rimligt, skriver Jessica Polfjärd (M) i ett sms till DN. 

EU:s agerande kan enligt Palle Borgström utgöra en fara för möjligheterna att Sveriges jord- och skogsbrukare blir en av Sveriges största kraftanläggning tankad med grön energi.  

– Ansvaret för att implementeringen blir rätt ligger nu på Sveriges regering och våra myndigheter. Viktigt att fokus ligger på att öka självförsörjningsförmågan på livsmedel samtidigt som vi minskar beroendet av kol, olja och plast med hjälpa av förnybara skogsprodukter, säger Palle Borgström. 

Bakgrund 

Över 80 procent av EU:s livsmiljöer är i dåligt skick. Den 22 juni 2022 föreslog EU-kommissionen en lag om restaurering av natur som ska bidra till en långsiktig återhämtning av skadad natur i EU:s land- och havsområden. Med den ska EU kunna uppnå sina mål för klimatet och den biologiska mångfalden, men också EU:s internationella åtaganden, inte minst FN:s globala Kunming–Montreal-ram för biologisk mångfald. Enligt kommissionen ger den nya lagen betydande ekonomiska fördelar: Varje investerad euro ska kunna ge minst 8 euro tillbaka. 

Källa: Europaparlamentet 

Ausrine Öhrström
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 28 februari 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste