Samverkan med maskinring stärker beredskapen

Under de senaste årens stora skogsbränder har lantbrukares gödseltunnor visat sig vara en effektiv resurs i bekämpningsarbetet. Genom ett nytt samarbete mellan MR Gävle Dala och räddningstjänsterna i Dalarna och Gästrikland ska lantbrukarna och deras resurser kunna sättas in snabbare och mer effektivt. 

 

Med speciella munstycken som finansieras av de lokala Länsförsäkringarna i Gävleborg och Dalarna kan gödseltunnorna byggas om så att de sprutar vatten upp till 70 meter. Med vattenvolymer på 25 kubikmeter är de stora tunnorna upp till tio gånger mer effektiva än räddningstjänstens egna tankbilar.Foto: Lovisa Svenn/LRF


Att jobba förebyggande mot skogsbränder är nog så viktigt, men om det ändå bryter ut en brand så är ett effektivt och samordnat släckningsarbete helt avgörande. För att stärka beredskapen i Gävleborg och Dalarna har nu länens räddningstjänster tillsammans med Länsförsäkringar, LRF och Maskinringen Gävle Dala (MR Gävle Dala) ingått ett nytt samarbete, för att bättre kunna utnyttja och koordinera de resurser som maskinringens medlemmar kan ställa till förfogande.  

Från vänster, Magnus Lindberg, vd för MR Gävle Dala och Per-Anders Berthlin på Räddningstjänsten Dala Mitt. Foto: Lovisa Svenn/LRF

Alla resurser

Samarbetet ger räddningstjänsten bland annat tillgång till ett 30-tal gödseltunnor, maskinförare och en jourtelefon. 

– Det var egentligen efter västmanlandsbranden 2014 som det uppmärksammades hur viktigt det är att ha tillgång till alla samhällets resurser, inte bara de som tillhör räddningstjänsten och andra myndigheter. Vid riktigt stora bränder finns ett stort behov av resurser och där var det ett antal lantbrukare som slöt upp spontant och deltog, bland annat med sina gödseltunnor, säger Per-Anders Berthlin på Räddningstjänsten Dala Mitt till Skogsaktuellt. 

Åren efter den stora branden var det ett par lantbrukare i region Dala Mitt som enligt Per-Anders drev på för att utveckla sin förmåga och kompetens för bekämpning av skogsbränder. 

– 2016 hade vi ett flertal av dessa lantbrukare i våra resursregister och de har varit med och hjälpt till vid ett par tillfällen. Den stora skillnaden med det nya samarbetet är att det blivit en helt annan struktur på det hela. Nu behöver vi inte ringa runt till enskilda lantbrukare utan vi har ett journummer som upprättats av MR Gävle Dala dit vi kan vända oss, och istället för att ha en handfull kontakter i våra register har vi nu ett 30-tal tunnor och dubbelt så många maskinförare på larmlistan, säger Per-Anders. 

Alla får utbildning

Han menar att det blir en väldigt stor skillnad för räddningstjänsten när det gäller hantering och administration.  

– Möjligheten att få tag på resurser i tid har verkligen förbättrats, säger Per-Anders. 

Inom samarbetet har man också tagit fram ett utbildningspaket.

– Det är alltid lite problematiskt när man tar in resurser som inte på något sätt fått en grundutbildning eller blivit informerade utifrån både risker och arbetssätt vid släckning av skogsbränder. Det som är riktigt bra är att samtliga maskinförare nu har fått en grundutbildning genom det här samarbetet, både när det gäller sin egen säkerhet och brandsläckningsarbetet, så att de lättare kan förstå vart de passar in i pusslet och vilken roll de spelar i insatsen, säger Per-Anders. 

Arbetsledare underlättar 

Han ser fördelar både när det gäller effektiviteten, säkerheten och arbetsmiljön genom att ha utbildad personal på plats. 

– Sedan finns det också en spinoff-effekt med samarbetet. Maskinringen är en ingång till andra resurser än enbart gödseltunnor förberedda för skogsbrandsbekämpning. Där finns entreprenadmaskiner för röjning av brandgator, och så en annan del där vi famlat lite i blindo tidigare och det är i de lägen där vi behöver evakuera djur i större omfattning. Där finns både utrustning och kunskap inom maskinringen, säger Per-Anders. 

Sedan tidigare har Länsförsäkringsbolagen i både Gästrikland och Dalarna varit med och bidragit till att modifiera gödseltunnorna för skogsbrandsbekämpning och även här menar han att det blivit bättre struktur vilket i sin tur bidragit till att fler lantbrukare ställt upp med sina maskiner. 

– Den här typen av projekt pågår också på andra håll och sprider sig, och ytterliga en fördel med vårt projekt som jag inte sett på andra platser är att man utbildat ett tiotal arbetsledare. Är det då flera tunnor eller flera maskinförare som är aktiveras via maskinringens larmfunktion så sätts också en arbetsledare in för att få insatsen på fötter. Det gör det i sin tur enklare för våra befäl på brandplatsen som ser till att information och direktiv når fram till alla inblandade, säger Per-Anders. 

Täcker stora områden

Under våren har först de tio arbetsledarna och sedan ett 60-tal maskinförare från MR Gävle Dala utbildats, och trots den blöta våren står man nu redo med god beredskap ifall det blir en torr sommar med hög brandrisk. 

– Vi har fått med oss de flesta lantbrukarna med stora tunnor, sedan kan det också tillkomma några fler med mindre tunnor. Vi har några som är ganska aktiva och som varit med i bränderna både i Sala och i Hälsingland så det finns en del rutin sedan tidigare, säger Magnus Lindberg, vd för MR Gävle Dala. 

Lantbrukarna som är med i samarbetet har stor geografisk spridning, från Orsa i nordväst till Ludvika i sydväst och ut till Gästrikekusten. 

– De täcker området ganska väl. Det är lite tunt i västra Dalarna men vi har några medlemmar som är rätt mobila och som även i vanliga fall åker över stora områden, så de kan ganska snabbt åka runt dit de behövs, säger Magnus. 

Möjligt att utveckla

För att lösa den långsiktiga finansieringen för jourverksamheten för man dialog med både lokala aktörer och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Vi har lite diskussioner med MSB på sverigenivå för att se om det går att hitta en lösning för alla maskinringar tillsammans, säger Magnus. 

En annan viktig del i det hela, som också ska bli tydligare, är ersättningen till de som jobbar med brandbekämpning. 

– Vi har kommit överens med räddningstjänsten om vad som gäller, både när det kommer till säkerhet men också vilka ersättningsnivåer som gäller och hur det hela ska administreras. Vid de tidigare storbränderna har det tagit väldigt lång tid att reda ut hur det hela hade gått till egentligen, men nu har vi förberett oss bättre, säger Magnus. 

Han ser också möjlighet att utveckla verksamheten genom ett tydligare och smidigare samarbete. 

– Det finns ju sådana här lastväxlarsystem där man kan flytta över vattentankar från lastbilar till skotare. Man har redan börjat med det i Småland, och då kanske vi kan hitta finansiering för något sådant här uppe hos oss också, säger Magnus. 

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 20 juni 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Certifiera inte bort din kreativitet!

Krönika: Just nu är det växtväder. Så väl ute som i växthus. Det kan aldrig vara en dålig sak. När jag går runt och plockar min gurka eller packar tomater i 250 gram askar, så har jag funderat lite. Mina tankar har kretsat kring certifiering. Tredjepartscertifiering, ISO, KRAV, ArlaGården, Sigill, FSC... Kärt barn har många namn. Allt ska certifieras numera. Jag förstår grundtanken och kan sympatisera med den. I princip: Tala om vad du gör, fäst det på ett papper, utbilda alla berörda att göra så i fortsättningen, kontrollera sedan att allt har blivit gjort så som sagt. Certifiering i ett nötskal. Kunden får en tjänst eller vara som är standardiserad efter satta regler och ska vara lika inom hela det certifierade området.

 

Kommentera

Du ska va president...eller i alla fall kung!

Krönika: Livet är fullt av deadlines. Vid den här tiden på året kan det vara på grund av att semestern närmar sig med stormsteg. Oavsett om du är företagare eller anställd, om det är en lång eller kort period av frånvaro, så brukar det alltid vara många uppgifter som måste vara på plats för att du ska kunna koppla av. Ibland lyckas man bra, ibland mindre bra. Planering är ett nyckelord i sammanhanget.

 

Kommentera