”Kadaverhantering är ju inte roligt, men du kan göra det på ett bra sätt.”

På Henriksfälts gård i Glemmingebro, östra Skåne, har lantbrukaren Henrik Nilsson drivit grisproduktion och växtodling sedan 2006 då han tog över föräldragården. Framöver kommer han även vara återförsäljare av kadaverbrännare från Irland. 

 

Henrik Nilsson har varit lantbrukare i 30 år och ser många fördelar med att ta reda på kadaver på den egna gården. 
– Någonstans tänker jag att det är en rättfärdighet mot din personal, men även mot djuren. På något vis känns det bra att kunna ta hand om djuren hela vägen. Kadaverhanteringen är ju inte rolig. Men du kan göra det på ett bra sätt. Foto: Towe Johnson


När Jordbruksaktuellt besöker Henrik Nilsson har han just monterat den nyanlända kadaverbrännaren på gården. Då han utöver lantbruket även bedriver försäljning av Washpower-produkter så fick han frågan från sin veterinär om han också var intresserad av att vara återförsäljare av kadaverbrännare. 

– Jag tycker att det är en bra sak, och är det något som jag tycker är viktigt, då vill jag också se till att lösa det så att mina kollegor får del av det, säger Henrik. 

Efter en kontakt med den irländska tillverkaren OBE Waste and Agri hade han bestämt sig och vid vårt besök så har den egna anläggningen just anlänt och installerats. 

– Först när man pratar om det så känns det lite tabu nästan, att man ska bränna sina döda djur på gården. Men i slutändan så handlar det också om pengar, och det viktiga för mig är att bonden betalar vad som är rätt kostnad. 
 

Den nyinstallerade kadaverbrännaren är av fabrikatet OBE Waste and Agri och modell MB750. Den kan användas till bland annat gris, häst, fågel och smådjur. Foto: Towe Johnson

Minimerad smittorisk

Den största vinsten med att ta rätt på kadaver på den egna gården handlar enligt Henrik om smittskyddet samt de värden som inte alltid går att mäta. 

– Problematiken i dag är ju att svinpesten står för dörren och då vill jag i min egen produktion känna att jag kan hantera det på ett vettigt sätt, vad som kommer in och ut. Även om din container står utomhus så finns ändå risken att det följer med någon smitta som man inte vill ha när kadaverbilen kommer. Hur ska du värdera den risken, frågar sig Henrik, som menar att han i och med satsningen på kadaverbrännare tagit ett stort steg för att minimera risken för smitta. 

Utöver smittskyddsperspektivet så ser han även fördelar gällande arbetsmiljön och att kunna starta brännaren samma dag som ett djur på gården avlider. 

– Har du en gris som dör när det är 30 grader varmt så tar det bara en halv dag så är det inte roligt för personalen att öppna locket på containern sedan. Du kan såklart investera i en kylanläggning för att kyla kadavren, men det är också en investering och drar el. 
 

I styrskåpet kan Henrik se till att ut-temperaturen håller 850 grader. 
– Den ena brännaren eldar kadavren och den andra sköter utluften. Hög temperatur ut gör att det varken blir lukt eller rök. 

Krävs tillstånd

För att destruera kadaver på den egna gården krävs tillstånd från Jordbruksverket och en kontroll av anläggningen för ett godkännande. Bland annat behöver den stå separat och på en gjuten platta. Ett annat krav är att temperaturen ut ligger på 850 grader.

– En vanlig halmpanna fungerar såklart men eftersom det är så pass mycket fett på en gris så går det hårt åt metallen i pannan. Så därför vill du ha en brännkammare i eldfast betong och gärna sluten kammare eftersom det är väldigt intensiv värme. 

Den brännaren som Henrik nu har på gårdsplanen har en kapacitet på 1 000 kilo. 

– Du laddar den på morgonen, fyller upp den med det du ska. Och så går den, och när det är slutbränt, då slår brännaren ifrån. Och dagen efter öppnar du och städar ur den.

Själva anläggningen tillverkas på Nordirland, men brännaren är däremot svensktillverkad i Ljungby.

– Jag hade min rörmokare ute igår som tittade på den och så var det någon del vi skulle eftermontera. Då ringer vi dem i Ljungby, så har vi det hemma inom kort. 
 

– Även om jag inte tillbringar så många timmar i mitt stall som jag kanske önskar så ligger djurproduktionen mig varmt om hjärtat och till det hör att ta hand om mina grisar även efter att de dött. Det känns inte mer än rätt att de djuren som dör på gården kan ge näring till kommande, exempelvis spannmål och annat, säger Henrik. 

Räkna hem på ett år

På Henriksfälts gård har de i dag 460 suggor som får ungefär 15 000 smågrisar om året. Även om man strävar efter att minimera dödligheten så räknar Henrik med att det är ungefär två suggor i månaden och tre till fyra slaktgrisar i veckan som dör eller avlivas, samt smågrisar därtill. I dag har de hämtningar från Svensk Lantbrukstjänst två gånger i veckan, vilket uppgår i en kostnad på ungefär 15 – 20 000 kronor i månaden. 

– De gör ett väldigt bra jobb men kostnaden är ju stor. Sedan är det inte heller gratis att ligga och köra en lastbil runt hela landet. Så jag tror vi har en stor möjlighet och bra effekt av att ta hand om kadavren på gårdsnivå.

Den totala kostnaden för just den storleken på kadaverbrännare som vi tittar på hos Henrik ligger på 260 000 kronor. Enligt Henrik är det en kostnad som går att räkna hem på omkring ett år, beräknat utifrån en integrerad besättning på 400 suggor. 

– Är det någonting som har en avbetalningstid på mindre än fem år så är det värt att investera i det, brukar jag tänka. Vi har massa stora kostnader som lantbrukare. Du behöver nästan 10–15 år för att betala av en tröska. Men den här har du betalat av mycket snabbare. 
 

Ett hus kommer byggas separat där brännaren ska placeras på en gjuten platta och med en dieseltank jämte. 
– Det blir lite av en pilotanläggning. Vi kommer bygga det utanför gårdscentrum så man på ett smittsäkert sätt kan besöka den och se hur det fungerar.

Sluta ett kretslopp 

Om brännaren har körts full återstår sedan aska på tre kilo. Planen är att så småningom kunna sprida askan på de egna fälten men Henrik ser även fler möjligheter framöver. 

– Den askan som blir är det ju bra tjong i och som det är i dag så köper en del företag tillbaka askan från bland annat en förbrännings­anläggning i Köpenhamn och tillverkar ekologisk gödning i Sverige. Så ska man tänka lite utanför boxen så finns det ju en möjlighet att ta hand om askan på flera sätt. 

När vi besöker Henriksfälts gård har här kvällen innan samlats ett hundratal lantbrukare för Österlens Grisproducenters årsmöte. Då var anläggningen just satt på plats. 

– Vi hade också en energirådgivare här som menade att det är möjligt att söka klimatstöd på värmeåtervinningen. Man monterar alltså en vattenburen värmeåtervinningsdel i anslutning till skorstenen. Då går det fortfarande lika mycket olja eller diesel men du skickar inte ut värme. Utan den värme som blir kan du återvinna och stoppa in i din lantbruksfastighet. 

Hur vanligt är det med kadaverbrännare på gårdsnivå?

– Jag tror det är jätteovanligt. Jag vet en till som har en likadan i Sverige men kollegan på Irland sa att de sålt fyra maskiner hit, säger Henrik som berättar att det bland annat i England är vanligare. 

Ser du några utmaningar? 

–  Utmaningen är ju hur pass miljövänligt det är och kan bli. Det hade varit intressant med gas i stället för diesel, men gasen är så pass kostsam i dag. Man kan ju smälta glas vid 1 200 grader med el, så det borde också kunna vara något att titta på framåt, säger Henrik. 

 

Detta gäller vid kadaverbränning: 

  • En förbränningsanläggning ska anmälas, kontrolleras och godkännas av Jordbruksverket. 
  • Vid förbränning av hela djurkroppar i gårdspannor och vid kremeringsanläggningar måste temperaturen vid förbränningen nå upp till minst 850 grader. 
  • En anläggning som förbränner över 50 kilo animaliska biprodukter per timme eller sats ska godkännas som en högkapacitetsanläggning och måste bland annat vara försedd med en hjälpbrännare. 
  • Vid förbränning av nötkreatur, får och getter som innehåller specificerat riskmaterial ställs särskilda krav. 

Källa: Jordbruksverket

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 31 juli 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste