“Sverige är ett naturligt mjölkland och bör så förbli”

Mjölkproduktionen i Sverige minskar. För att vända trenden föreslår Kommittén för Hållbar Mat från KSLA flera åtgärder, bland annat att det införs en mjölkkommission som kan ta ett helhetsgrepp kring förutsättningarna för den svenska mjölkproduktionen. 

 

KSLA:s kommitté för hållbar svensk matproduktion och konsumtion har lagt fokus på svensk mjölkproduktion, och menar att det krävs ett helhetsgrepp för att vända trenden med minskat antal mjölkgårdar. Foto: mostphotos


– Situationen för mjölkproduktionen är kritisk. Om man tittar på livsmedelsstrategins senaste rapport med nyckeltal, så är alla siffror för mjölken röda, säger Charlotte Hallén Sandgren som är ordförande för kommittén. 

Charlotte berättar att enligt siffror från Eurostat är Sverige det enda land i EU där mjölkproduktionen har sjunkit sedan EU-inträdet 1995, och minskningen är cirka en procent per år. Från att haft en försörjningsgrad på 100 procent är den i dag nere på runt 70 procent.

– Vi har framför allt haft en extremt stark strukturrationalisering, och många gårdar har blivit väldigt stora. Det finns förstås också många små och mellanstora gårdar kvar, men om ingenting görs kommer cirka 1 000 av de nu 3 000 besättningarna i landet läggas ned inom tre år. Då framför allt de små och mellanstora gårdarna.

– Det som är speciellt, och som gör att vi måste agera, är att Sverige är ett mjölkland och mjölkkon har och bör fortsatt ha en nyckelroll i svenskt jordbruk och matproduktion, säger Charlotte Hallén Sandgren som är ordförande för KSLA:s kommitté för hållbar svensk matproduktion och -konsumtion. Foto: Jonas Davidsson

Lägre kotäthet

Strukturrationaliseringen har även påverkat var i landet som mjölkgårdarna är belägna. Enligt KSLA:s kommitté har antalet mjölkkor minskat med cirka 60 procent i Svealand och drygt 40 procent i Norrland sedan EU-inträdet, och ”kotätheten” är i dag 13 gånger lägre i Svealand och 27 gånger lägre i Norrland jämfört med Götaland.

– I Västra Götaland finns det ungefär lika många kor och man producerar ungefär lika mycket mjölk fortfarande. Medan det är en dramatisk minskning i Svealand och Norrland. 

Att mjölkföretagen minskar i Sverige tror Charlotte beror på flera orsaker. Bland annat dyra investeringar och svag lönsamhet.

– En väldigt viktig faktor är att mjölkpriset inte motsvarar kostnaderna. Det är för att vi har ett europeiskt eller till och med internationellt pris, vilket gör det svårt när man har ett högre kostnadsläge vilket vi har i Sverige. Samtidigt varierar lönsamheten mycket mellan besättningar och maximal lönsamhet uppnås inte alltid med maximal produktion, säger hon och fortsätter:

– Något som också framkommit jättetydligt är hur tungt det är att investera i mjölk, om man ser till exempelvis miljökonsekvensutredningarna. De är jättebesvärliga, kan ta extremt lång tid och leder ibland till att man ger upp. 

Låg lönsamhet försvårar även ägarskiften, och Charlotte menar att rationaliseringen ibland kan ha en negativ påverkan när det kommer till att någon ska vilja driva gården vidare. 

– Om man börjar bli ensam i en bygd, så är det tuffare att få någon att ta över och känslan är att ”det här kommer ändå dö ut”. Det blir en psykologisk faktor i det. 

Inför mjölkkommission 

För att vända utvecklingen och öka produktionen i Sverige har kommittén föreslagit att en mjölkkommission införs för att ta ett helhetsgrepp om den svenska mjölkproduktionen. 

– Det var faktiskt ett förslag som kom upp på ett seminarium som vi hade. Sedan började vi lista vad man bör diskutera i en sådan ”kriskommission”.

På listan finns bland annat att man bör förenkla och snabba upp tillståndsprocesser vid nyinvestering, förändra investeringsstöden så att produktionen ökar och sprids geografiskt samt att man ska jobba för att producenten ska kunna erhålla full ersättning för mervärdena i den svenska produktionen. 

Enligt Charlotte finns det många saker man skulle kunna ta tag i och förändra relativt snabbt. 

– Till exempel förenkla miljökonsekvensutredningar, och man skulle kunna införa en annan arbetsgivaravgift. 

Vilka personer ska vara med i en sådan här kommission?

– Det har vi inte kommit fram till, men vi har lite tankar. Men såklart ska politiker och representanter från mjölken vara med.  

För att vända trenden med minskat antal kor i landet så menar Charlotte att det krävs ett helhetsgrepp om produktionen och dess förutsättningar. 

– Ofta genomför man en ”quickfix”, men det blir sällan bra. Och jag kan tycka att när man jobbar med politiska frågor och ändrar något, då blir ofta något annat fel. Därför behövs ett helhetstänk. 

Outnyttjad potential

Charlotte lyfter att Sverige har bra naturliga förutsättningar för att ha betande djur och vallproduktion, eftersom det i många delar av landet är svårt eller omöjligt att odla något annat. Hon trycker också på att vall och bete dessutom bidrar till mycket starka mervärden för landskap, jordbördighet och biologisk mångfald.

– Det som är speciellt och som gör att vi måste agera är att Sverige är ett mjölkland med en outnyttjad potential.

Och i en utveckling där det går mot allt färre men större gårdar, menar hon att man måste jobba för att behålla och utveckla även mindre och mellanstora gårdar. 

– De små gårdarna har stor betydelse. Vi kan inte bara ha några få stora gårdar, utan vi måste ha gårdar i skogs- och mellanbygd där det inte finns åkermark för så många djur, säger hon och fortsätter: 

– Där tror jag att man måste tänka på två sätt. Såklart ska man främja gårdar som är effektiva och stora, men man måste också skapa förutsättningar för etablering av gårdar i områden där vi har alldeles för lite djur. Som i Svealand och Norrland. 

Hur kan man främja den etableringen? 

– Man kan tänka sig anpassade investeringsstöd, eftersom det är mycket dyrare per koplats att investera till en mindre besättning, och utbildningsinsatser. Sen affärsmetoderna, de är inte alltid schyssta mot de mindre aktörerna. Ett exempel är produktplacering i butik som ofta gynnar de stora aktörerna.

 

De viktigaste åtgärderna enligt Kommittén för att öka och sprida produktionen med bibehållna nyttor:

  • Förenkla och snabba upp tillståndsprocesser vid nyinvestering.
  • Förändra investeringsstöden så att produktionen ökar och sprids geografiskt.
  • Skapa möjligheter att erhålla full ersättning för mervärden som redan finns i den svenska mjölkproduktionen.
  • Rensa bland regler för svensk mjölkproduktion, såväl lagstyrda regler som branschregler, under beaktande av svenska mervärden.
  • Granska hur den svenska mjölkproduktionen påverkas av konkurrensvillkor och affärsmodeller inom mejeri och handel.
  • Skapa tydligare ursprungsmärkning för ost med svensk mjölkråvara.
  • Analysera varför produktionen minskar i Sverige till skillnad från resten av EU (utförs parallellt med ovanstående).

 

KSLA:s kommitté för hållbar mat

KSLA:s kommitté för hållbar svensk matproduktion och konsumtion har syftet att tillsammans med näring, andra aktörer och forskare, främja en hållbar svensk produktion och konsumtion av livsmedel. Målet är att beskriva möjligheter och hinder för att öka produktion och konsumtion av svenska råvaror, samt att skapa underlag för aktörer i livsmedelssystemet från producent till konsument.

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 16 maj 2022

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste