Omtag av livsmedelsstrategin välkomnas

I den senaste rapporten som visar på utvecklingen i livsmedelskedjan och livsmedelsstrategin mellan 2016 och 2021 skriver Jordbruksverket att det finns en ökad produktion som helhet och att det är små förändringar i lönsamheten. 

Sedan den första livsmedelsstrategin beslutades 2017, har Jordbruksverket haft i uppdrag att genom en rapport årligen utvärdera livsmedelskedjans utveckling samt genomförandet av livsmedelsstrategin. Foto: Carolina Wahlberg

– Utvärderingarna av livsmedelskedjan och livsmedelsstrategin är väldigt viktiga kunskapsunderlag för framtida insatser. Särskilt nu när regeringen har startat ett arbete med livsmedelsstrategin 2.0, ett arbete vi välkomnar då mycket har hänt i vår omvärld sedan livsmedelsstrategin beslutades. Ett omtag av livsmedelsstrategin skapar förnyat engagemang som är viktigt för att lyckas med en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja, säger Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Yttre påverkan 

I rapporten kan man också se att lönsamheten ökade i livsmedelshandeln men minskade i restaurangledet. När det gäller primärproduktionen och livsmedelsindustrin var lönsamheten marginellt förbättrad. Men enligt Jordbruksverket går det inte att se om det är tillfälliga variationer eller en trend.

– Vi kan se att effekterna på företagens lönsamhet under perioden i stor omfattning har påverkats av yttre omständigheter, så som torkan 2018 och covid-19-pandemin. Priserna på insatsvaror och produktionsmedel har stigit kraftigt, samtidigt som marknadspriserna stigit i olika grad, säger Camilla Burman, handelspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Utsläppen minskar för långsamt

När det kommer till miljömål, bedöms inga av de sju miljömål relevanta för livsmedelsstrategin vara möjliga att nå till år 2030. Det visar den fördjupade utvärderingen som gjorts inom miljömålssystemet år 2023. Giftfri miljö är det enda miljökvalitetsmålet som bedöms som nära att nås till 2030.

Exempel som Jordbruksverket lyfter fram:

  • jordbrukssektorns växthusgasutsläpp minskar, men för långsamt.
  • arealen ängs- och betesmarker ökat något, dock samtidigt som antalet betande får och nötkreatur som behövs för att hävda markerna har minskat.
  • arealen åkermark har minskat stadigt sedan år 2016.

Gris fågel och tomat

När man ska följa produktionen i hela livsmedelskedjan används bland annat förädlingsvärdet. Det visar värdet på produktionen minus värdet av insatsvarorna. Förädlingsvärdet ökade i livsmedelskedjan som helhet, men inte lika stort som i näringslivet i stort.

2021 låg produktionsvolymen kvar på förbättrad eller oförändrad nivå jämfört med 2016.

– Det är positivt att förädlingsvärdet ökade i hela livsmedelskedjan och att produktionsvolymen ökade för flera sektorer inom primärproduktion och att det finns en trendökning i produktionsvolymen av griskött, matfågel och tomater, säger Christina Nordin.

I livsmedelsstrategin finns ökad export med som något positivt för att nå ökad produktion och lönsamhet. Mellan 2016 och 2021 ökade exporten av svenska livsmedel och jordbruksvaror med 25 procent till drygt 103 miljarder kronor.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 23 mars 2023

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Proppen kanske inte var en så dum idé?

Krönika: Första gången jag fick höra ordet ”agronom” var när min mamma berättade att de hade ”proppar” som jobbade på gården. De utbildade sig alltså till agronomer och gjorde den obligatoriska ”proppen”. Jag har hört många olika historier genom hela min uppväxt om när dessa proppar bodde på gården och hade diverse olika idéer för sig. Men nu finns inte proppen längre och därmed har det lämnat ett tomrum, eller är det kanske en kunskapslucka? 

Kommentera