Bättre klövhälsa med kompostbädd

På Otterslättens lantbruk har man byggt ett nytt stall med kompostbädd. Även om det hittills varit en hel del utmaningar, ser man stora fördelar med klövhälsan bland mjölkkorna. 

Bygget startade hösten 2021 och korna flyttade in för snart ett år sedan. 

– Den största anledningen att vi valde kompostbädd är djurvälfärden. Det är ett helt öppet system utan en massa grindar och inredning. Och det tilltalar oss väldigt mycket. Vi höjer det naturliga beteendet så mycket som det går under tak. Det är en form av framtidssäkring, säger William Krijger, som visar runt på gården.

Han driver företaget tillsammans med sin bror Bram Krijger och tio anställda. 

Hur funkar kompostbädden?

– Det är som ett jättestort ströbäddstall kan man säga. Med skrapgång och foderbord på långsidorna. Skillnaden är strömaterial och hur man sköter bädden. Vår bädd är 80 centimeter djup och man ska kultivera i bädden för att få ner syre och få igång komposteringsprocessen. 

Detta görs två gånger om dagen i samband med utfodring, när de flesta korna inte ligger i bädden. Det bästa materialet till bädden är sågspån. Något som inte varit helt enkelt att få fram. 

– Det började redan i fjol. Normalt sett är det inte svårt att få tag i spån i Sverige. Men det har blivit en hårdvaluta och väldigt mycket går till pelletsproduktion. Det gjorde att vi flisade stamved och körde in i bädden istället. 

William berättar att några gårdar de besökt haft just en del flis i botten på bädden. 

– Men det blev för mycket flis i vår bädd. Så vi fick aldrig igång komposteringen. Så det har vi kämpat med hela vintern. Det har varit dyrt och bökigt och stundtals har bädden inte varit bra för korna. Man ser att de inte trivs när bädden blir blöt. Det har varit en utmaning. 

Men William är positiv framåt, då man nu fått till ett avtal med ett sågverk.

– Förhoppningsvis får vi de volymerna vi behöver. Kruxet nu är att vi har bytt ut en del av bädden, men vi måste ju byta ut hela. Så det krävs stora volymer rätt så snart, säger han. 

En nackdel med systemet är just höga strökostnader. 

– Vi räknar med att vi kommer behöva ungefär 5 000 kubikmeter om året, till 300 kor. Nu betalar vi 275 kronor per kubikmeter.

Vad är fördelarna?

– En direkt effekt av det här är bättre ben och klövhälsa bland korna. Vi har i stort sett inga klövproblem. 

I och med att bädden inte fungerat helt perfekt hittills är det lite svårt och veta hur det kommer bli för juverhälsan på sikt. Men celltalen har blivit bättre i takt med bättre bädd. Men även roboten är ett enormt lyft för juverhälsan. Så vad som påverkat mest är oklart, menar William. 

Ändrad målbild

Alla fem robotarna är placerade i ena änden av stallet. Så det gäller att få till en bra logistik i stallet. 

– Vi har ändrat lite från ursprungsplanen. Tanken från början var att det inte skulle vara något järnskrot alls. Det var vår målbild. Men vi har gjort om litegrann. För vi såg att efter mjölkningen gick korna rakt ut på bädden och la sig nära robotarna. Så vi fick en för hög beläggning på bädden där.

Nu har man därför satt upp en del envägsgrindar mot roboten och mjölktorget. 

 – Från bädden kan korna gå direkt till roboten men inte från robotarna direkt ut på bädden. De måste gå ungefär en tredjedel av längden på skrapgången innan de kan komma ut på bädden. På det sättet vill vi försöka lära dem att efter roboten går man ut på foderbordet och bort, man går inte tillbaka in på torget. 

En sak man gjort för att korna ska sprida ut sig mer i stallet är att byta ut bädden bakifrån. 

– Så den bortersta delen av bädden är bäst. Det är bra, det märks tydligt att korna gillar det och vill ligga där, säger William. 

Vanan inne

På gården är det åtta personer som jobbar med djuren och utfodringen. 

– Det är ju mycket mer bekvämt att kultivera två gånger om dagen än att skrapa 300 liggbås. Visst; det kanske är lättare att gå och hämta kor i ett liggbåsstall. Men har man vanan inne så går det ändå förvånansvärt bra tycker jag. Det blev lättare när vi fick upp staket och så. 

När det gäller mjölkningen och mjölkmängd har det varit positivt att byta mjölksystem från karusell till robot. 

– Vi steg i mjölkmängd direkt. Inom en vecka var vi uppe i högre produktion än vad vi hade med karusellen. Det har fortsatt uppåt, men inte riktigt i den takten som vi hade önskat. Men vi har ungefär hållit kalkylen för mjölkmängden, säger William och fortsätter:

– Nu ligger vi på 37,5 liter och på vår andra gård Fröåkra 34 liter. På Fröåkra har vi främst förstakalvare, det är vår strategi. Alla äldre kor har vi här hemma. Förstakalvarna ska mjölka nånstans 75-80 procent utav de äldres mjölkmängd, så det innebär att vi borde mjölka mer här på Otterslätten. Så här har vi potential att öka. 

Bytt från eko

I höstas tog man beslutet att ställa tillbaka från ekologisk till konventionell produktion. William säger att de absolut har trivts med att vara en ekologisk gård, men att marknadsläget är för dåligt och merbetalningen är alldeles för låg. 

– Vårt beslut grundar sig i vad vi tror om situationen om tre år eller fem år. Jag tror inte att försäljningen på ekomarknaden kommer återhämta sig. Rent krasst så tror jag att storskalig ekologisk produktion är borta. Ekologiskt kommer finnas kvar, men som nischat och småskaligt för där finns det en betalningsvilja, det gör det inte för storskalig produktion, säger William. 

Potential i rödklövern

När det gäller djurens foder och vallblandning har de kört samma sedan 2008, och den innehåller 40 procent timotej, 45 procent engelskt rajgräs och 15 procent rödklöver. 

– Den kommer vi nog att fortsätta med även fast vi är konventionella. För vi ser fortsatt väldigt stor potential i rödklövern och dess förmåga att leverera kväve och avkastning. Och skördar vi i rätt tid så blir det också ett väldigt bra foder med bra protein och fiber. Det tror vi också kommer passa väldigt bra med majsen. 

Just majs har de inte kört sedan produktionen blev ekologisk, så det blir en nystart på gården i år. 

– Grunden till allt är ett bra grovfoder! Det säger väl alla, men så är det! Har du inget bra grovfoder, så blir det inte bra i slutändan.

På gården har de kört tre skördar i många år, men det är under omvärdering och det lutar mot att man kommer att testa med fyra skördar istället. Anledningen är att tredjeskörden som man tar på gården brukar bli lite förvuxen och grov, då man inte vill ta den för tidigt, så att återväxten inför vintern hinner växa för mycket. 

– Vi kommer nog med största sannolikhet köra fyra skördar i år. Så det blir en sista skörd någon gång i mitten/slutet av september. Men då kommer dilemmat att köra gräs i början på augusti, när tröskningen drar igång och höstsådden ska köras. Det blir mycket på samma gång.

Säkra upp

Förutom omkring 900 hektar runt gården i Skaraborg skaffade man sig en arrendegård i Fellingsbro på 300 hektar i Närke 2016.

– Då var vi i den situationen att vi ville producera mer egen spannmål och proteinfoder och tog vi ett strategiskt beslut att försöka utöka växtodlingen. Innan hade vi bara haft eget grovfoder. 

På markerna i Fellingsbro har man sedan dess odlat vete, havre, råg och åkerbönor. 

– Nu får vi se lite vad strategin framåt blir med växtodlingen i Fellingsbro. I år kommer vi köra ekologiskt där. Med det nya stödsystemet blir det ettåriga åtaganden, så vi kan ta det mer år för år. Det handlar om vad det blir för priser, då det är tänkt mer till avsalu. Framförallt proteinet med bönorna har det ju varit bra priser på. Sedan får vi se vad som händer i höst, säger William.