”Vi är nog bland dem i landet som klarat sig bäst”

På Kärrfästegården utanför Kristianstad tröskades det sista vårvetet under de första dagarna i september. 

Bevattning och en skördestrategi där kvalitet alltid är lika viktigt som kvantitet gör att Erik Jansson kan se tillbaka på ett relativt lyckat resultat, trots vädret. 

– Totalt sett fattas det något ton överallt, men det har ju inte blivit halv skörd liksom, säger han. 

Kärrfästegården brukar cirka 900 hektar och odlar potatis, sockerbetor, raps, ärtor och spannmål. En viss areal hyrs även ut till morotsodling. Spannmålsarealen är mellan 500 och 600 hektar och där odlar man maltkorn, höstvete, vårvete, havre och råg. 

När Jordbruksaktuellt besöker gården rullar de båda New Holland-tröskorna ut på vårvetefälten för att skörda årets sista spannmål. Erik Jansson, som äger gården och som driver växtodlingen tillsammans med sin far, konstaterar att den sista tröskningen är några veckor senare än normalt. 

Varierande resultat

Utan att ha kunnat summera årets alla siffror än, är Eriks känsla att spannmålsskörden är sämre än normalt men absolut ingen katastrof.

− En del fält har varit dåliga, en del har varit bra. Det har varit väldigt varierande. Totalt sett fattas det något ton överallt, men det har ju inte blivit halv skörd liksom. Man har hört att det är väldigt illa på andra håll uppåt landet, så vi är nog bland dem i landet som klarat sig bäst. Vi började vattna spannmålen tidigt, men vi fick ju släppa det när vi började vattna potatisen i juni. Då brände en del av spannmålen i torkan och värmen och det tog hårt på skörden. Totalt sett räddade ändå bevattningen en del, säger han.

Låga falltal i råg

Någon vecka innan tröskningen skulle sätta igång, vände vädret och det började regna.

− I rågen hade vi problem med falltalen, så där blev nästan allt klassat som foder. Regnet kom vid fel tillfälle, när rågen var mogen, så där blev falltalen inte bra. Höstvetet visar blandat resultat, ungefär hälften blev brödvete och hälften foder. I maltkornet har vi faktiskt klarat proteinet, tack vare bevattningen i början av sommaren, och jag tror att allt blir godkänt, säger Erik.

− Vårvetet som vi tröskar nu har inte varit moget och står på mulljordar så vi var rädda att det skulle gå åt skogen vid de senaste regnen för det är jättekänsligt. Men det vi har lämnat hittills ligger högt i falltalen så det verkar ha klarat sig. Det är nog en hel del lantbrukare som har misslyckats med falltalen i år för varje lass kollas på mottagningen, de tar inte bara stickprov, fortsätter han.

Tecknar alltid torkavtal

Ett normalt år klarar Kärrfästegården att leverera i stort sett allt som brödspannmål. Eriks strategi är alltid att god kvalitet är lika viktigt som hög kvantitet.

− Även om det blir normalskörd men kvaliteten är kass, så blir det ett dåligt resultat. Jag tror att kvalitetsspannmålen kommer att stiga i pris i år och att det blir ovanligt stor prisskillnad på brödspannmål och foder, säger han.

Kärrfästegården tecknar varje år ett torkavtal på samtliga leveranser med KLF, Kristianstadortens Lagerhusförening. 

− Det är som en försäkring – vissa år tjänar du på torkavtal, andra år gör du inte det. Det är skönt att inte behöva tänka på vattenhalten på samma sätt, det blir lättare att få kapacitet på tröskorna. Vårt avtal ligger på 22 procent har jag för mig och det har vi klarat på de flesta lassen i år. Jag betalar en summa för torkningen som motsvarar 16,5 procent. Så ligger vattenhalten över det tjänar jag på att ha torkavtal, ligger den under den gränsen tjänar jag inte på det. Det är skönt att inte behöva tänka på vattenhalten om jag kör vårvete som ligger runt 20 procent till exempel. Det är bara att köra, säger Erik.