Utmanande foderår för Årets Mjölkbonde

Vädret 2023 har satt sina spår på Salltorp Lantbruk AB i Halland. Att få till en optimal foderstat är utmanade. Men med hjälp av kontinuerliga foderanalyser hemma på gården jobbar man för att få till ett bra resultat. 

I början av året blev gården utsedd till Årets Mjölkbonde. 

Hur känns det att ni vann?

– Vi är väldigt glada för priset. Det finns många duktiga bönder, så vi känner oss väldigt hedrade, säger Sven Karlsson. 

– Ja, verkligen, instämmer sonen Oskar som fyller 31 i år. 

För drygt ett år sedan blev han delägare i aktiebolaget tillsammans med sina föräldrar Sven och Gun. Han har varit med på gården sedan han var liten, med paus för jobb på andra gårdar och studier på Alnarp. Men sedan 2020 har han jobbat fullt på gården.

Sallstorp Lantbruk AB ligger i Vessigebro i Halland. Produktionsinriktningen är primärt mjölkproduktion. Besättningen består av 260 mjölkkor, varav 230 är i laktation. Korna mjölkar i snitt 13 500 ECM per ko och år i fyra Lely-robotar. 

Förutom mjölken har slaktdjursuppfödning blivit ett annat viktigt ben att stå på. 

– De kvigkalvar som inte går till rekrytering behåller vi och sedan behåller vi även en del tjurar, kastrerar dem och föder upp dem som stutar, säger Oskar.

– Vi kommer nog att kunna få fram 60-70 slaktdjur om året. Vi har totalt 120 slaktdjursplatser, säger Gun.

Arealen består av 300 hektar, varav cirka 250 hektar är åkermark. På 115 hektar odlas vall. 

Tork och översvämning

2018 skaffade man en enkel bevattningsanläggning i och med torkan. Sedan dess har man uppdaterat bevattningen till en modernare anläggning och i dagsläget har man möjlighet att bevattna 60 hektar, av dessa var 20 hektar vall förra året. 

– Ända fram till 2018 tänkte man vi bor ju i Halland vi kommer väl alltid att ha regn. Men 2018 lärde vi oss att bara för att man bor i Halland är det inte säkert att det ska regna, berättar Gun.

– Det som är annorlunda nu är att när det väl börjar regna så slutar det inte. Jag vet inte hur många gånger vi har haft översvämningar här på fälten från midsommar 2023 fram tills nu. Det räcker inte med ena handens fingrar, säger Sven. 

Hur jobbar ni för att få ett bra vallfoder?

– Oftast bryter vi vallarna efter tre år. Sedan försöker vi gödsla vid rätt tidpunkt. Inför skörd kollar vi på hur långt gräset har kommit i axgång. Vi försöker skörda det precis innan axet bryter stråt, säger Oskar.

– Sven ger sig ut med en skalpell i fältet och skär i stråna för att se så det är rätt tidpunkt. Vi har ungefär fem veckor mellan skördarna men sedan är det ju alltid vädret som styr. Men det är det som är målsättningen och då det blir som bäst, berättar Gun.

Stallgödsel läggs ut med matarslangsystem och myllas ute i fält. 

– Det har vi gjort i snart 15 år. Och det är framförallt för att minska markpackningen. Sedan har vi en gräsmarksmyllare som sitter direkt på traktorn. Vi myllar all gödsel både till vall, höstvete och även i svartjord, säger Sven. 

Utesluta rörsvingel

När det kommer till vallsort har man länge kört med Gourmet från Scandinavian Seed som innehåller timotej, rörvingel, engelskt rajgräs, ängsvingel, rödklöver och vitklöver. Till kommande säsong ska de också testa en blandning från Klöver ESS agri som heter Aktiv. Den har i stort sett samma innehåll, men ingen rörsvingel. 

– Det har gjorts olika försök när man låtit korna välja och då sett att man fått större konsumtion om man har uteslutit rörsvingel och använt timotej och engelskt rajgräs istället. Rörsvingel kan bli tungätet om man inte får den skördad i tid, säger Sven.

På gården tar man fyra vallskördar och en majsskörd. 

Hur var förra årets skörd?

– Första skörden 2023 var bra. Andra skörden torkade bort så den var jätteliten. Tredje skörden var ganska stor, men den fick dåliga värden för vi kunde inte skörda i tid.  Och fjärde skörden hade bra värden men den blev inte så stor, för det regnade för mycket, säger Sven. 

För att hålla koll på avkastningen har de en körvåg för att väga in alla ensilagelass från de olika fälten. 

– I snitt tror jag vi fick elva ton TS per hektar. Så det är väl lite sämre än ett normalår, säger Oskar.

Extra lagring

På gården lagrar man ensilage i tornsilo. Under förra året satte de upp ett extra torn just för att få mer lagringsutrymme och klara besvärliga år bättre. Man har även ökat upp arealen av både majs och vall. 

– Vi odlade en del åkerbönor tidigare men det har vi strukit nu till kommande säsong. Vi ska hålla spannmålsmängden men öka upp vallarealen. Då får det bli på bekostnad av åkerbönorna, berättar Sven.

Tornsilo som lagringsystem funkar bra på gården. 

– Det blir ett väldigt bra foder, tycker Oskar.

– Ja och vi har väldigt lite spill. Nästan ingenting, men det tar längre tid när man ska lägga in det. Det är lite frustrerande. Vi får inte köra på för fort när vi skördar. Det måste hinna med och packas. Därför kör vi oftast in i två torn samtidigt. Man måste vara lite tekniskt intresserad och vara medveten om att man måste upp i tornen. Vi är uppe i tornen två gånger i veckan och gör service/underhåll. Det sköter sig inte själv, men det är det väl inget som gör, säger Gun. 

En utmaning med tornsilo har dock varit att få till en jämn foderstat. 

– Men 2017/2018 köpte vi en handhållen XNIR-scanner, som man kan analysera fodermedlet med hemma på gården. Det gör vi i alla fall en gång i veckan, berättar Oskar.

Viktigt med TS-halten

Vid skörd skickar man även iväg analyser till Eurofins. 

– Vi är rätt så petiga med TS-halten främst. Om ensilaget är för blött när man lägger in det i tornet så är det svårt att få ut det. Men om det blir för torrt tar det istället för mycket plats i tornet. Vi jobbar för att ha rätt TS-halt under skörden, 36 är lagom. Jag vill inte gå under 32, det är absoluta smärtgränsen. Om det kommer över 45 så tillsätter vi vatten med en vanlig trädgårdsslang till fläkten, säger Oskar. 

På gården finns det sex olika torn, och naturligt hamnar olika skördar i olika torn.  Nu har man fem torn i gång; ett med helsäd, tre med gräs och ett med majs. Allt för att man ska kunna sätta ihop fodret så som man vill ha det i foderstaten. 

För att räkna fram foderstaten på gården har man genom åren haft hjälp av olika rådgivare. Men sedan sommaren 2022 är det Oskar som har ansvaret för det. Till grund ligger en Excelfil som Magnus Öberg, en tidigare anställd tog fram, en fil som är under ständig utveckling. Oskar har också hjälp av Ann-Therese Persson på Växa, bland annat när det kommer till att räkna på mineralerna. Samt att göra en bas på foderstaten som Oskar sedan kan justera efter aktuella fodermedel. Hon har också en stor roll som bollplank och faktabank.

Vad kollar ni efter i analysen för att få ett optimalt foder?

– Jag har inte räknat så jättemånga år ännu. Men jag landar mer och mer i att en variation är väldigt bra. Nått foder med högt NDF och nått med högt protein och lite NDF och så bra med stärkelse i majsen. Vi tillsätter även kraftfoder för att möta stärkelsebehovet, säger Oskar. 

Ett normalår består mjölkkornas foderstat av ungefär 30 procent majs.

– Men 2023 fick vi majsen skördad så himla sent på grund av regn, så den är svår att fodra med. Dels är korna inte så förtjusta i den, dels så mjölkar de inte så mycket på den heller. Så nu har vi dragit ner mängden till 20 procent, berättar Oskar. 

Är ni nöjda med fodret som ni har nu? Mjölkar de bra?

– Nej, de hade gärna fått mjölka mer, säger Gun.

– Ja, vi vill ju alltid bli bättre, instämmer Oskar. 

– Det har varit en svår vinter att få ihop en riktigt bra foderstat med det fodret vi samlade in 2023. Efter 2018 som var så torrt och eländigt, hade vi ändå ett foder som var fantastiskt för man kunde göra nästan hur som för korna mjölkade som bara den ändå. Men den här vintern har det varit tvärtom. Man får hela tiden hålla på och klura och försöka och trixa här och där för att få ihop det, säger Gun.

Det handlar om att hela tiden hålla koll och justera foderstaten. 

– Jag försöker vara lite förebyggande när det gäller det här med att analysera fodret och räkna. Som sagt gör vi det minst en gång i veckan men om man ser att korna håller på att sjunka i mjölk då analyserar jag igen, säger Oskar. 

– I och med att vi har robotarna så ser vi ju väldigt enkelt hela tiden hur mycket de mjölkar. Så fort man startar telefonen så kollar man vad korna mjölkar, skrattar Gun. 

Vad är på gång framöver?

– Vi har stutar på en annan gård. Det håller vi på att utveckla. Vi stallade in djuren i november, men vi kommer hela tiden på saker att förbättra, säger Oskar. 

– Vi funderar på att seminera med mer köttras framöver. I dag seminerar vi med 15 procents köttras, men frågan är om vi inte ska öka lite. Och kanske att vi ska börja använda X-Vik köttras, så att vi inte behöver kastrera utan bara får kvigor. Det här är första riktiga säsongen som vi ska börja slakta av nu. Så vi kommer snart ha ett underlag som vi kan analysera vad som har gått bra och vad som inte har gjort det, säger Gun.

På gården jobbar man ständigt för att bli bättre och det finns många projekt på gång. 

– Det är vi duktiga på att ha, skrattar Gun.

– Ja, det är viktigt att hålla i gång, avslutar Oskar.