Tydliga skillnader mellan kandidaterna till Europaparlamentet

Den här veckan öppnar förtidsröstningen till Europaparlamentet. Den nionde juni är den stora valdagen. EU-ländernas medborgare ska välja 705 ledamöter. Sveriges medborgare väljer ut 21 av dessa. För jord- och skogsbruket är Europaparlamentets politik väldigt viktig. Vi har såklart frågat de svenska partierna vad de vill arbeta för, ur jordbrukets perspektiv. Glädjande nog är svaren konkreta, men missar de inte den allt överskuggande frågan?

 

Vi lät partierna själva bestämma vem av deras kandidater som skulle svara och ställde bara en öppen fråga. Svaren är glädjande konkreta. Många svar bekräftar den allmänna bilden av partierna, men några svar förvånar.

Den största EU-frågan är den övergripande: Vad ska Europaparlamentet besluta om och vad ska självständigt beslutas av medlemsländerna själva? Där får vi inte mycket vägledning. Delvis kan det förväntas. Du bör som kandidat vara positiv till att utöva makt från din post i Europaparlamentet. Det är snarare riksdagsledamöternas roll att värna sin makt. Men för väldigt många väljare handlar EU-frågan i dag i hög grad om parlamentets tilltagande klåfingrighet inom nya politikområden.

Kritik mot ökad byråkrati för lantbrukare är ett genomgående tema och stöd för svenskt jordbruks internationella konkurrenskraft förenar de flesta partier, men synen på vägen till stärkt konkurrenskraft varierar rejält.

Liberalernas kandidat Karin Karlsbro är föredömligt tydlig när hon skriver att Liberalerna kommer att jobba för att fler frihandelsavtal tecknas med länder som Indien, Australien och USA. Hon menar att mer handel med andra länder ökar lönsamheten för det svenska jordbruket, stärker den svenska motståndskraften och öppnar upp för nya marknader där svenska produkter kan säljas. Det är modigt sagt med tanke på att erfarenheten sedan EU-medlemskapet snarare säger motsatsen.

EU-stöden till jordbruket ska bort från gårdarna och i stället styras till forskning och innovation, tycker Liberalerna. Det budskapet till lantbrukarkåren får sägas vara motsatsen till populism.

Många kandidater väljer att ta upp sin positiva syn på genteknik inom jordbruket. Både Liberalernas, Centerpartiets och Moderaternas kandidater tar upp att de vill se en mer tillåtande lagstiftning avseende genteknik, i alla fall inom växtodlingen.

Ibland förs det fram i debatten att vi ska ställa samma krav på importerade livsmedel som på svenskproducerade. För det krävs att man frångår den fria rörligheten för varor inom EU. Vill man inte det så är uttalandet vatten värt. Det är lite förvånande att Socialdemokraternas kandidat skriver ”Vi vill även ställa lika hårda krav på importvaror för att skapa en mer rättvis konkurrens.”. Här vill man såklart veta hur det praktiskt skulle gå till.

Kristdemokraternas Alice Teodorescu Måwe beskriver en annan väg framåt: ökade krav på andra EU-länders produktion, för att närma sig svenska regler och färre svenska särregler.

Valet till Europaparlamentet är i högre grad än riksdagsvalet ett personval. Samtidigt tas besluten i Europaparlamentet knappast av individer, inte ens av de svenska partierna. Makten utövas i stället genom koalitioner mellan de land-övergripande partigrupperna i Europaparlamentet. Det är inte lätt för en enskild medborgare att känna sig hörd som väljare till Europaparlamentet. Men där bestäms alltmer av förutsättningarna för våra genomreglerade liv.

Se till att rösta i valet till Europaparlamentet. Skillnaderna mellan kandidaterna är stora. På sidan 22-23 i Jordbruksaktuellt nummer tio får du en grundläggande vägledning.

Att inte rösta är att låta din meningsmotståndare få disponera din röst. Det är inte en smart protesthandling.

 

Stefan Ljungdahl

 

(Vi kommer också löpande att publicera partiernas svar här på hemsidan)

Artikeln publicerades tisdag den 21 maj 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste