Klara vidgade vyerna 16 000 kilometer hemifrån

Klara Gustavsson är 19-åringen från Ösmo som under sju månader jobbade på en mjölkgård ”Down Under” i norra Tasmanien. En tid som berikade henne med nya erfarenheter och vänner för livet.

Klara kom hem från Australien i början av april och låter både sprallig och trygg i rösten när hon berättar om det äventyr som hon nyss varit med om. Hon är uppvuxen på en gård i Ösmo med blandat jordbruk med spannmål, vall, och köttdjur. På gården finns det även ett stall med många inackorderade hästar. Hon har haft ett hästintresse sedan barnsben men berättar att lantbruksintresset är något som vuxit fram på senare år.

– Det var när jag började vara med mer i gårdsverksamheten som jag verkligen fick jag upp ögonen för lantbruket, säger Klara.

Jobba utomlands

Eftersom Klara hade varit i Sverige hela livet på hemmagården ville hon ”få upp ögonen lite”, som hon beskriver det. Det var därför hon sökte sig utomlands. Framöver planerar hon att läsa högskole­förberedande inför kommande lantbruksstudier.

– Jag ville se lite nytt, och hur det ser ut i världen! Och det var med hjälp av Jordbrukarnas Ungdomsförbund (JUF) som jag kom i väg. Jag läste en artikel i deras tidning att de hjälpte ungdomar att åka på resor och då hörde jag av mig till dem.

Klara fick hjälp med allt det administrativa såsom kontakt med gården, visum och själva logistiken med resan.

Fick du själv välja var du skulle åka?

– Jag sa att jag ville till Australien och så skickade de ut några förslag. Och då såg jag Tasmanien och valde det för det lät trevligt.

Och det ledde till att Klara fick jobb på en större gård som är uppdelad som två gårdar i ”North West” området i Tasmanien.

– På ena gården så var det 600 kor som mjölkades två gånger per dag i grop. Och på den andra gården var det 1 200 kor som mjölkades i karusell en gång per dag.

Har du jobbat på en mjölkgård tidigare?

– Nej, jag åkte till granngården och testade att mjölka en gång. Men vi hade mjölkkor när jag var liten, skrattar Klara.

Arbetsdagarna började 05.30, men Klara tycker att det gick bra att snabbt vänja sig vid tidiga morgnar.

Var det svårt att komma in i arbetsrutinen?

– Det var ganska enkelt, jag lärde mig rätt så snabbt. Jag känner att jag fick en bra introduktion och så jobbar man tillsammans med andra som redan kunde. Att mjölka, det gick ju snabbt. Men sen handlade det om att lära sig allt runtomkring.

Vad var roligast?

– Roligast var att hämta och hantera djuren! Och att ta hand om kalvarna. Det var kalvningssäsong när jag var där så det var väldigt kul men då var det också väldigt mycket jobb. Kalvningen skedde två gånger per år i olika grupper.

Var de på gården vana att ta emot ungdomar från andra länder?

– Ja det är framför allt många ”backpackers” som kommer och gör sina 88 dagar* där för att få stanna längre i landet.

Hur bodde du?

– I ett hus med alla andra som jobbade där. Det var väldigt socialt och jättetrevligt. Det var kul att träffa så många från olika länder. Och det var också andra som inte var ”backpackers” som kom via organisationen som jag.

Klara kände ingen nervositet inför resan och beskriver det som att hon alltid varit ganska trygg i sig själv, en styrka hon har helt enkelt.

Vad var det roligaste med att jobba utomlands?

– Att träffa nya människor och att det var en helt ny miljö.

Var det annorlunda jämfört med Sverige?

– Det var väldigt stor skillnad, det var ganska jobbigt i början när jag inte var van vid det. När djuren var sjuka till exempel så togs de om hand på ett annat sätt än hemma.

Vad har du för tips till andra som vill jobba utomlands?

– Jag tycker det var jättebra att åka via organisationen. De hjälpte till jättemycket och så har man nära kontakt. Det är ju flera som åker, så vi hade en gemensam Snapchat-grupp där alla var med vilket var kul!