Nedgångstrend för svensk livsmedelsindustri bruten

I och med årets första kvartal bröt svensk livsmedelsindustri en 18 månader lång period av minskande försäljning och lönsamhet. Livsmedelsföretagen konstaterar dock att det kommer ta tid att återhämta den dåliga lönsamheten.

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen. Foto: Livsmedelsföretagen

De svenska livsmedelsproducenternas försäljningsvolymer slutade minska i Q1 2024, den inhemska försäljningen låg kvar på oförändrad nivå jämfört med Q1 2023. En klar övervikt av Livsmedelsföretagens medlemsföretag upplevde till och med ett starkare försäljningsresultat än de räknat med under kvartalet. Det bör dock noteras att försäljningsvolymerna för Q1 2023 var rejält nedtryckta och industrin har en lång väg kvar till de volymer som rådde innan kostnadskrisen slog till.

– Resan tillbaka mot någon slags normalitet för svensk livsmedelsproduktion blir lång. Den låga lönsamheten i industrin kommer att få konsekvenser. Många av våra medlemmar tror att automatiseringen i branschen kommer att påskyndas för att på så sätt pressa produktionskostnaderna, och i samband med detta förutspår man även en minskning av personalen. En klar majoritet av företagen tror dessutom på ett ökande antal konkurser de kommande åren, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.

Fortsatta kostnadsökningar

Livsmedelsföretagen rapporterar om kostnadsökningar för inköp av råvara, transporter, energi samt förpackningar och emballage. Kostnadsökningarnas hastighet ligger strax över vad som varit ”normalt” inom branschen de senaste 14 åren och sker dessutom från redan höga kostnadsnivåer.

– Inget hade gjort mig gladare än att kunna säga att produktionskostnaderna börjat vända ned, men tyvärr är vi inte där än. Det allt mer instabila och konfliktpräglade omvärldsläget innebär dessutom att riskerna för ytterligare kostnadsökningar är ständigt närvarande, säger Carl Eckerdal.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 28 maj 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Proppen kanske inte var en så dum idé?

Krönika: Första gången jag fick höra ordet ”agronom” var när min mamma berättade att de hade ”proppar” som jobbade på gården. De utbildade sig alltså till agronomer och gjorde den obligatoriska ”proppen”. Jag har hört många olika historier genom hela min uppväxt om när dessa proppar bodde på gården och hade diverse olika idéer för sig. Men nu finns inte proppen längre och därmed har det lämnat ett tomrum, eller är det kanske en kunskapslucka? 

Kommentera