Kvarngården först i Sverige med batchmjölkning med robotar

Lars Paulson på Kvarngården utanför Falkenberg är först i Sverige med att ha installerat ett batch­mjölkningssystem med robotar. Korna mjölkas av robotar, men i grupper och vid styrda tidpunkter som i ett traditionellt system. – Det bästa av två världar, säger Lars Paulson.

 

Batchmjölkningssystemet på Kvarngården består av tolv VMS V300-robotar från DeLaval. Korna går in i sina grupper och får cirkulera fritt på den väl tilltagna ytan innan de går in i en ledig robot. Foto: Pär Andersson


Tolv VMS V300-robotar från DeLaval står bredvid varandra i en lång rad i det nybyggda stallet på Kvarngården. Grinden till den första gruppen med ett sextiotal kor öppnas och korna traskar in i valfri robot och mjölkningen kan börja. När korna passerat roboten svänger de vänster och går i drivgångar som länkar samman det nya mjölkstallet med de gamla stallbyggnaderna, via automatiserad separation, tillbaka till sin grupp. En skötare ser till att alla kor har passerat robotarna innan nästa grupp släpps in i mjölkstallet. Under tiden som en grupp mjölkas, kan personalen exempelvis gödsla ut och strö i de liggbåsutrymmen som är tomma på kor under mjölkningen.

Runt 60 högpresterande kor som mjölkar omkring 55 kilo eller mer per dygn går i en egen grupp, precis intill raden med robotar i det nybyggda stallet. Kvarngården levererar årligen cirka 5,6 miljoner kilo mjölk till Arla.

30 miljoner kronor

Bakgrunden till investeringen på 30 miljoner kronor är att gropmjölkningssystemet på Kvarngården hade gjort sitt samtidigt som stallbyggnaderna var i gott skick.

− Anläggningen byggdes 1994 för 90 kor. Även om vi byggt till och uppgraderat efterhand så blir det tufft med flödena när vi ska hantera så många fler djur. Det är också allt svårare att hitta kompetent personal. Vi tittade på karusell, en till tandemgrop och även andra alternativ. En karusell är väldigt skrymmande och hade inte riktigt passat in. Vi tyckte batchmjölkning verkade väldigt intressant, så vi tog kontakt med DeLaval och började nysta och se om vi kunde hitta en lösning. I och med batchmjölkningen har de befintliga stallarna kvar sin fulla potential och det nya stallet passar bra in i vår gårdsbild, säger Lars Paulson.

En annan fördel menar han är att bygge och montering kunde genomföras utan att störa den befintliga produktionen.

När korna blivit mjölkade och kommer ut på andra sidan roboten svänger de vänster, går genom drivgångar och automatiska selekteringsgrindar och kommer tillbaka till rätt liggbåsstall.

Sparar arbete

På Kvarngården finns idag cirka 450 mjölkande kor och ett tiotal anställda. Batchmjölkningen är mindre arbetsintensiv än gropmjölkningen, där tre personer fick hjälpa till vid varje mjölkningstillfälle. Nu räcker det med en skötare, som enligt Lars dessutom ganska ofta kan gå ifrån och göra andra arbetsuppgifter.

− Vi sparar 24 timmar per dygn i mjölkningsarbete jämfört med gropen, säger han.

Korna mjölkas två gånger per dygn i sex grupper med 60 till 110 kor per grupp. En mjölkning tar ungefär 5,5 timmar. I varje robot mjölkas åtta kor per timme.

− Vi räknar med att ha cirka 500 mjölkande på sikt. Det finns det bra kapacitet för nu, säger Lars.

− Det driver mig att utvecklas och se vad man kan skapa för möjligheter. Kanske ger det också ringar på vattnet, så att andra också vill investera, säger Lars Paulson.

Två system i ett

Vid en pressvisning av det nya mjölkningssystemet på Kvarngården representerades DeLaval bland annat av Robert Jensen, specialist på AMS (Automatic Milking System) i stora besättningar. Han pratar givetvis varmt om batchmjölkningssystemet, men säger att det bara lämpar sig för stora besättningar.

− Har du 500 kor eller mindre hade jag rekommenderat ett traditionellt system. Men inget är svart eller vitt, allt beror på lokala förutsättningar och hur just din gård ser ut.

Några stora fördelar jämfört med ett robotsystem med fri tillgång är, enligt Robert Jensen, att man slipper leta upp enstaka kor som inte blivit mjölkade i stora grupper, det underlättar när veterinären ska hitta rätt individ, det är enkelt att utöka besättningen och det krävs inte mycket personal i den dagliga driften.

− Man kan säga att det handlar om robotar i en konventionell installation. En centraliserad automatisk mjölkning – en kombination av två system, säger han.

− I början gick vissa kor på fel håll, mot trafiken, men de lär sig av varandra efterhand. Korna packade också ihop sig vid vissa robotar, men vi leder dem rätt till slut ändå, så det gör ju egentligen inget, säger Caroline Böregård, ladugårdsförman på Kvarngården.

Smidig start

Vid Jordbruksaktuellts besök har Kvarngårdens nya mjölkningssystem varit i drift i fem veckor. Lars och övrig personal på plats är nöjda med starten, men medger att det som i alla inkörningsperioder har funnits vissa svårigheter.

− Vi ska lära djuren och lära oss själva, men det har gått smidigare än vi trodde. Korna gillar rutinerna och kanske är det en fördel när de ska in i roboten att de gått in i tandemgropen innan, säger Martin Paulson, ladugårdsförman på Kvarngården.

− Nu är det ändå så att när alla kor är mjölkade är det klart. Vi har ett bra grepp över produktionen och får struktur på mjölkningen, säger Lars.

Om du hade varit tvungen att bygga nytt i stället för att bygga om, hade du ändå valt batchmjölkningssystem med robotar?

− Jag har faktiskt ställt mig den frågan själv och det är svårt att säga, för de andra systemen är så inarbetade och man hade känt sig trygg i de systemen. Men samtidigt får man börja tänka lite annorlunda när man kommer upp i större besättningar. Synergieffekterna med att sätta ihop maskiner på ett ställe hade jag velat ha. Kanske fyra robotar på ett ställe och fyra på ett annat och så vidare, för att inte bli för sårbar om något står stilla. Det tänket är nog bra att ha med sig om man bygger helt nytt. Jag vill ha en viss bemanning också. Det är inte fel med ett par mänskliga ögon om några kor bråkar, om någon halkar eller vad som helst, säger Lars Paulson.

 

Lars Paulson och Martin Paulson på Kvarngården och Robert Jensen från DeLaval är nöjda med starten för det nya mjölkningssystemet på gården. 

 

Pär Andersson
Pär Andersson
Tel: 073-925 05 41
E-post: par@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 07 juni 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Proppen kanske inte var en så dum idé?

Krönika: Första gången jag fick höra ordet ”agronom” var när min mamma berättade att de hade ”proppar” som jobbade på gården. De utbildade sig alltså till agronomer och gjorde den obligatoriska ”proppen”. Jag har hört många olika historier genom hela min uppväxt om när dessa proppar bodde på gården och hade diverse olika idéer för sig. Men nu finns inte proppen längre och därmed har det lämnat ett tomrum, eller är det kanske en kunskapslucka? 

Kommentera