Nora Lantbruk i Västernorrland definierar ”less is more” med unik skördemetod
Patrik Sjöström, som driver Nora Lantbruk AB i Höga Kusten, varvar sitt intresse för maskiner och växtodling med att axla rollen som företagsledare och ensamstående pappa. Case IH har varit standard på gården i över 30 år, och Patrik har även implementerat en unik skördemetod som ger bra foderkvalité på ett väldigt ekonomiskt sätt.
På Nora Lantbruk AB bedrivs mjölk- och köttproduktion samt växtodling. Patrik som är femte generationen på gården och utbildad lantmästare, har varit majoritetsägare i tolv år. På gården kör man med en enhetlig modellstrategi med enbart Case IH Puma-traktorer.
– Case IH Puma är driftsäkra, ekonomiska och vi trivs verkligen med dem. Jag har strategiskt planerat så att det ska vara enkelt för våra förare att växla mellan traktorerna. De ser exakt likadana ut och är kompatibla med alla våra redskap, vilket gör att det bara är att flytta mellan dem utan problem, förklarar Patrik och fortsätter:
– Det var farsan som började med Case IH, och vi har också haft Volvo BM, Valtra och John Deere. Men en stor anledning till att vi numera bara kör med Case IH är också den stabila återförsäljaren Boströms Traktor & Maskin AB i Bjästa. Deras kunniga personal och bra service har varit avgörande.
Två optimala skördar
Patrik har även utvecklat en egen strategi där han satsat på att effektivisera vallkedjan. Genom att använda en rätt så unik metod för att hantera både första och andra skörden, har han lyckats optimera både arbetsprocessen och foderkvaliteten.
– I vår region har vi en växtodlingssäsong som är för lång för två skördar men för kort för tre. Vi har löst det genom att använda en stor gräsklippare, en Woods Batwing, för den andra skörden, och på så sätt klipper vi ner vallen när den är halvvägs upp.
Detta gör att han kan skörda den tredje uppkomsten som den andra skörden. Och metoden har lett till ett jämnare och bättre foder. Att klippa ner gräset är också något som enligt Patrik är mer kostnadseffektivt än att använda en hel skördekedja.
– Och det gör också jag återför det klippta materialet till jorden, vilket förbättrar tillväxten.
Han började experimentera med denna metod för cirka fyra år sedan efter att ha fått inspiration från en vän som odlar gräsmatta. Efter att ha testat metoden på tio hektar med positiva resultat har han gradvis utökat till hela arealen. Enligt Patrik är detta sätt att producera grovfoder mycket ekonomiskt och hans stora maskinpark är avgörande för att genomföra det effektivt. I år har metoden visat sig ge en mycket jämnare skörd och bra analysvärden, vilket bekräftar dess fördelar.
– Även om det kan ta flera år att helt se de långsiktiga effekterna, vill en del av mig ställa sig upp på en hög piedestal och berätta hur nöjd jag är med satsningen på grund av att det visat sig vara så ekonomiskt fördelaktigt. Samtidigt vill jag vara försiktig och undvika att verka skrytsam, men jag är verkligen glad och stolt över att jag vågat ta steget och genomföra det.
Framtida investeringar och anpassningar
När det kommer till framtida investeringar och förändringar i maskinparken, planerar Patrik att övergå till fasta körspår.
– Jag håller på att gå över till CTF och använder bredderna 8-16-24 meter. Vi har som mål att anpassa hela vår maskinpark efter dessa körspår, säger Patrik.
Ladugården har 26 år på nacken och har ett gammalt mjölksystem med en 2x5 tandem mjölkgrop. För att kunna arbeta flexibelt och mer anpassat till familjelivet finns det planer på att uppgradera mjölkningssystemet till två Lely-robotar. I planerna finns även en ny kalv- och kalvningsavdelning samt en ny mjölktank. Att övergå till robotar är en del av strategin i att effektivisera arbetet på gården.
– Valet föll på Lely på grund av prisskillnaden och brist på service för andra märken här uppe.
Ledarskap och personlig utveckling
De senaste åren har varit något av en berg- och dalbana för Patrik. Och efter en separation tog han över ansvaret för barnen på heltid, vilket gjorde situationen än mer utmanande.
– Det har varit lite turbulent och upp och ner. För att göra en lång historia kort så gick jag in i väggen för fyra år sedan. Jag jobbade för mycket, och det blev för mycket av allt när man går in i väggen, det är inte bara jobbet.
Efter utbrändheten har han hittat en ny balans i sitt arbetsliv. Han reflekterar över den senaste tiden och nämner att han fick en ADHD-diagnos, som upptäcktes när han var 33 år.
– Men jag har kommit långt utan att veta om min diagnos. Och nu har jag lärt mig att släppa en del av kontrollen och lita på mitt team, som är min största styrka på gården, säger han och tillägger:
– I dag mår jag bättre än jag någonsin har gjort och jag jobbar med samma sak fast på ett annat sätt. Jag har minskat mina arbetstimmar till cirka 40 timmar i veckan. Men att vara ägare och vara 100 procent ledig på helgen – nej, då ska man vara anställd.
Patrik strävar efter att fördela ansvaret jämlikt bland alla anställda, utan att någon tilldelats rollen som arbetsledare. Han lägger stor vikt vid att vara en närvarande ledare och att skapa en harmonisk arbetsmiljö.
– Jag har kommit fram till att det är viktigast att behandla alla som jämlikar. Om det enkla inte blir gjort spelar det ingen roll vilken titel man har. Sinsemellan de anställda fungerar det riktigt bra. Men om någon börjar fuska, ja då får man ingripa och korrigera. Då får man sätta sig ner och ta ett snack som två vuxna. Men grunden för att få personalen att trivas ligger i att få dem att känna att de utvecklas och är delaktiga genom att låta dem vara med och tycka till, säger Patrik.
Att axla dubbla roller
Att vara både ensamstående pappa och lantbrukare har gjort att Patrik har fått jonglera ansvar både på gården och hemma, samtidigt som han behövt hitta en balans som förhindrat utbrändhet.
– Jag flyttade härifrån ett tag, vilket öppnade upp ögonen kring frågan, varför ska man bo på gården? Nu bor jag här av praktiska skäl, jag har ju barnen på heltid. Ska jag vara med i ladugården och hjälpa till en stund och sen tillbaka, så kan jag inte lämna dem ett par kilometer eller en mil härifrån. Så nu bor jag här, men då har jag skaffat husvagn i stället så vi kan vara ute och göra annat ibland. Och inte vakna och se sitt jobb varje dag, säger han.
Att ha en plats som inte ständigt påminner om arbetet är enligt honom en viktig faktor för att hantera stress och förebygga utbrändhet. För honom har det varit avgörande att skapa en bättre balans mellan jobb och privatliv, en insikt han tror att fler i hans situation skulle kunna dra nytta av.
Ljus framtid i sikte
Även med de utmaningar som Patrik varit med om ser han fram emot framtiden. Han planerar att fortsätta driva gården med fokus på effektivitet och hållbarhet.
– Trots det stora antalet maskiner och min ålder har jag inga maskinlån idag. Jag vill att hela gården ska vara avbetalad innan jag fyller 55, det är det verkliga målet.
På frågan om han skulle kunna tänka sig att göra något annat än lantbruk svarar Patrik:
– Jag skulle gärna åka runt i en stor husbil och dansa. Men just nu vill jag se barnen växa upp och kanske hitta en partner i framtiden.
Han vill också att hans barn ska få chansen att en dag ta över, men bara om de verkligen är intresserade.
— Mina barn får inte ta över gården utan att först ha skaffat sig utbildning och erfarenhet. Annars kommer jag att sälja. Det kan låta hårt, men det är ett krav jag ställer. Att driva ett jordbruk är ingen barnlek idag, och det krävs mer än att bara vara hemma och ta över när föräldrarna inte längre finns där. Om de vill ta över, måste de skaffa sig den kunskap och erfarenhet som krävs.
Patrik anser att det är viktigt för barnen att vidga sina vyer. Om de sedan vill utveckla företaget genom att till exempel fokusera på entreprenad eller skogsbruk i stället för mjölkkor är en annan fråga. Han betonar även vikten av utbildning som ett sätt att inte förlita sig på externa rådgivare för att kunna driva företaget effektivt.
— Jag har lärt mig mycket genom att arbeta utomlands och i olika miljöer, och jag vill att de också ska få den möjligheten, avslutar Patrik.