Bevattningsvåtmarken är en framtidssäkring av gården

Den anlagda våtmarken på Gårdstånga Nygård utanför Lund ökar både avkastningen från skörden och gör nytta för ekologin i området.

 

För att bli av med det återkommande problemet med försommartorka och kunna ge grödorna en bra start, valde Gustaf Ramel att anlägga en bevattningsvåtmark med hjälp av Kävlingeåns vattenråd. Foto: Kävlingeåns vattenråd

Nio kilometer norr om Lund ligger den gamla familjegården som Gustaf Ramel började driva efter sin pappa 2011. Sedan länge hade man haft problem med försommartorka och att det nästan alltid var för torrt under månaderna april till juni.

2016 kontaktade Gustaf forskare på Lunds Universitet och diskuterade vad man kunde göra åt torkan och fick då rådet att bygga en bevattningsvåtmark. Och tillsammans med bland annat Kävlingeåns vattenråd som hjälpte honom längs vägen, togs våtmarken således i bruk 2021.

– Dammen med tillhörande markyta är strax under fem hektar. Vattenvolymen är på  100 000 kubikmeter, vilket motsvara hundra millimeter på hundra hektar, eller 200 millimeter på 50 hektar, beroende på hur man mäter och vilken gröda man kan behövas bevattna.

Initialt var Länsstyrelsen ganska skeptiska till att Gustaf ville bygga en bevattningsdamm på åkermark. Men när Gustaf bevisade att tillgången på vatten skulle göra växtodlingen mer produktiv (vilket också var huvudsyftet) genom att han i tidigt skede kunde bevattna grödorna och få en bra uppkomst tidigt gav de till sist med sig. Men enligt Gustaf är det inte bara grödorna som gynnas av vattenspegeln på gården, utan det har även fått positiva effekter på både djurlivet och miljön.

– Under 2018 när det var så torrt har det gjorts beräkningar att om man kunnat vattna 100 millimeter, så hade man säkerställt 90 procent av normalskörd. Och på vissa platser där man kanske fick 40 procent av normalskörd, så hade 90 procent varit mycket mer, säger Gustaf Ramel från Gårdstånga Nygård. Foto: Privat

Vilken skillnad märker ni av gällande växtodlingen efter det att ni tog våtmarken i bruk?

– Nu när vi har sått vårspannmål eller vårgrödor som potatis och sockerbetor kan vi stötta den tidigt i säsongen, vilket gör att vi får mycket säkrare etablering och uppkomst utav grödorna. Så det är direkt skördehöjande att kunna vattna.

För att kunna visa på skillnaderna mellan att bevattna grödorna tidigt och inte har Gustaf etablerat en försöksyta på fyra hektar, där man testar olika saker och teknologier i forskningsprojektet Farmwise. Man har undersökt vattenkvaliteten under året, grävt ner marksensorer och sist men inte minst testat att vattna ett led med 25 millimeter efter sådd och ett annat med 75 millimeter medan ett tredje led lämnades obevattnat.

– När det kommer till vårkorn såg vi skördehöjning på 25-30 procent i de olika bevattnade leden. Dock var det inte alltid så att 75 mm gav högre än 25 mm parcellerna, men de gav alla mer än där vi inte hade bevattnat.

Egen kalkyl

Gustaf har också gjort en enkel kalkyl för att veta att det är motiverat att vattna.

– Om vi räknar med att det kostar oss 1 000 kronor att vattna 25 millimeter per hektar. Så i det här fallet behöver man åtminstone ha en motsvarande intäktsökning för att försvara den kostnaden. Det är en enkel kalkyl, säger Gustaf och fortsätter:

– För det första så lönar det sig att vattna men du har i det här fallet säkerställt etableringen av en vårgröda. Sen har vi också sett att rotsystemet utvecklar sig på ett helt annat sätt när vi vattnar tidigt. Vi ser att grödan växer mer, och blir mycket frodigare tar troligtvis upp mer näringsämnen. Hur mycket som tas upp är kanske föremål för nästa forskningsprojekt, säger han.

Enligt Gustaf hindrar våtmarken även näringsämnen från att nå ut i Östersjön.

– Nederbörden under hösten och vintern kommer initialt att skölja med sig en del näringsämnen ur fälten när det inte växer på dem och då är det jättebra att det vattnet bromsas upp i en bevattningsdamm, så kan det stanna där och urlakas så kan vi ju tömma dammen vart 15:e eller 20:e år på slam som ligger på botten och köra ut det på fältet igen.

Hägrar och rapphöns

Men dammen har även andra fördelar som gör nytta för landskapet i stort.

– Vi ser ju ett helt annat fågelliv. Vi pratar hela tiden om biodiversiteten och om jag tittar på fåglarna så såg jag exempelvis några havs­örnar över gården för några veckor sedan. Det har aldrig tidigare hänt i hela mitt liv. Vi har även glador, tranor, storkar, hägrar och enstaka rapphöns i fälten. Så det har börjat dyka upp en hel del nya arter som vi inte sett tidigare och det är ett tecken att naturen och biodiversiteten fungerar.

Sedan Gustaf tog den första kontakten med Lunds universitet har han fortsatt att arbeta ihop med olika forskare som använder hans våtmark för att testa olika nya tekniker.

– Vi är med i ett projekt som heter Farmwise. Det är ett Horizon 2020 projekt som leds av  forskare på Lunds universitet. Där mäter vi markfuktigheten ner till 30 centimeters djup med sensorer. Och tanken är att de ska berätta för mig när det är dags att vattna.

Andra forskare inom projektet kikar i stället på vattenkvaliteten.

Varför är du med i det här projektet?

– Vi råkar vara nio kilometer från Lund och det gör det väldigt enkelt att initiera ett samarbete ihop. Så vi kommer göra massor av grejer på den här platsen de närmaste tio åren.

Gustaf är redan sugen på att bygga fler våtmarker, en åtgärd han anser är nödvändig inför framtiden och som kan höja lönsamheten. Men att investera i våtmarker är dyrt och han anser att bidragen från staten är alldeles för låga. Att bygga bevattningsvåtmarken kostade omkring 5 miljoner kronor. Som det är just nu kan markägare som anlägger en våtmark få 30 procent av 2,5 miljoner i bidrag av staten. När markägare tar hjälp av Kävlingeåns vattenråd finansierar vattenrådet våtmarksdelen, medan markägaren får stå för det som behövs för bevattningen. Exempelvis om man behöver gräva djupare, samt pumpar och övrigt för bevattningsändamålet.

– Om man bara får 750  000 kronor i bidrag, så är det fortfarande 4 250 000 kronor kvar att betala. Det blir väldigt svårt att göra. Dessutom blir det alldeles för lönsamt att sälja marken till de som hellre bygger lagerhallar i stället, säger han och fortsätter:

– Om vi ska ha ett lönsamt lantbruk i Sverige, måste regeringen hjälpa till och se till att sådana här saker finns på plats. Vi ska inte glömma bort heller att ett varmare klimat kanske är förödande för södra Europa, men det behöver inte vara förödande i Sverige, framför allt inte om vi förbereder oss. Vi kommer ha en växtodlingssäsong som är några veckor längre och då behöver vi vatten för att vi ska få de där skördarna som vi rent teoretiskt kan ta.

Gigantisk swimmingpool

Gustaf uttrycker att han är väldigt nöjd med sin våtmark. Den fungerar precis enligt plan och mer därtill:

– Bredvid vår damm har vi lagt vårt försöksfält och de första två åren gick jag och tog 90 markprover varannan vecka. Efter det var jag helt slut, genomsvettig och att då gå ner till strandkanten, dyka i och simma där i fem minuter, det är helt underbart. Jag har fått en 42 000 kvadratmeter swimmingpool mitt i Skåne, det kan man inte klaga på. Det är en bonus på allt annat, säger han och skrattar.

Therese Parodi är vattenrådssamordnare för Kävlingeåns Vattenråd, vars arbetsområde sträcker sig över åtta kommuner. 
– När man jobbar med vatten behöver man jobba utifrån avrinningsperspektiv. På senare tid  har det blivit mer uppmärksammat även nationellt, att det är så vi måste jobba. Och då är det ju fördelaktigt att vi redan jobbat så under lång tid och har en vana att tänka på det sättet.Foto: Privat

Sveriges äldsta vattenråd

Therese Parodi arbetar som vattenrådssamordnare för Kävlingeåns Vattenråd, som hjälpte Gustaf med anläggningen av våtmarken. Som Sveriges äldsta vattenråd, har de lång erfarenhet av att hantera den här typen av landskapsvård.

– Gustafs bevattningsvåtmark har alla de här fördelarna som en våtmark har. Den gynnar biologisk mångfald och djurliv och renar den kväve och fosfor från omgivande odlingsmark. Men det som är speciellt med den här är ju att han kan använda den till bevattning. Och det är ju jättebra för då recirkulerar man både näringsämnena och vattnet så att man inte behöver producera nytt, säger Therese. 

Och det finns många olika anledningar till att markägare vill anlägga våtmarker.

– En del vill ha viltvatten som drar till sig vilda djur. En del kanske bara tycker det är vackert och en del har en bit obrukbar mark och bestämmer sig för att göra en våtmark för att få mark­ersättning från vattenrådet och skötselstöd och då kan det bli en ekonomisk vinst att förvandla det till en våtmark, säger hon. 

En annan fördel med våtmarkerna är att de kan dämpa effekterna vid översvämning och att man vid höga vattenflöden kan styra var vattnet hamnar någonstans. 

– Så det är ett sätt att optimera lantbrukarens marker och välja att samla vattnet på en bestämd yta i stället för att ha massa olika ytor där odlingsmarken förstörs. För ibland tar man ju massorna från våtmarken och höjer upp marken på ett annat ställe och gör den ytan mer produktiv. Idag är bidrag och samordning fördelat på många olika myndigheter och processerna tar lång tid. Att arbeta avrinningsområdesvis är ett måste när det gäller vattenvård, vi behöver följa vattnets väg så som vi arbetar i vattenråden, säger Therese och tillägger:

– Vi har inte haft så stora problem med vatten i Sverige förut. Men frågan börjar ju lyftas och den nationella trenden är att vi måste börja jobba inom avrinningsområdena. Men vi hade velat ha mer resurser för öka takten på vattenvårdsarbetet och för att kunna vara ute och informera mer.  Exempelvis hade vi velat ha med dikningsföretagen för att utbilda dem inom miljömässiga utrensningar. Det är många som fortfarande inte vet vad vi gör i vattenrådet.

Förstår inte nyttan

Enligt Therese ser intresset för dessa frågor väldigt olika ut. I Skåne har man bra kontakt och samarbete med samtliga åtta kommuner som finns inom Kävlingeångs avrinningsområde, men så ser det inte ut överallt. En del kommuner ser helt enkelt ingen nytta med ett vattenråd och kanske behöver ökad förståelse för att vattnet inte följer kommungränserna.

– Man hade önskat att det skulle vara ett nationellt krav att det ska jobbas med vattenfrågorna inom avrinningsområdena. Och att resurser skulle tillsättas för det. För det är ingen idé att vara en kommun nedströms som gör ett bra arbete och som ändå får dras med att kommuner uppströms inte sköter sitt.

Enligt Therese är det extra kul med en markägare som Gustaf som är så pass intresserad att han valt att själv bjuda in forskare till sin gård. Men man behöver inte vara så engagerad om man inte vill.

– Det finns också mark­ägare som bara ber oss att fixa allting och sen väljer att luta sig tillbaka. Så man behöver inte vara en eldsjäl för att få en våtmark av vattenrådet. Men vi vill gärna ha in fler ansökningar om bevattningsvåtmarker.

 



Skillnaden på en våtmark och en damm är att våtmarker alltid har flacka slänter och är utformade för att främja biologisk mångfald. Kävlingeåns vattenråd anlägger endast bevattningsvåtmarker och inte bevattningsdammar.

 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 27 oktober 2024

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste