Avlar fram morgondagens mjölkkor

Det nederländska företaget CRV arbetar för att ta fram en modern Holstein, med eftertraktade egenskaper och som kan klara av framtidens utmaningar bättre.

CRV startade med sitt avelsarbete för 150 år sedan, och har sedan dess selekterat fram efterfrågade egenskaper hos både mjölk- och köttraser. Bland annat har företaget bidragit till hur rasen Holstein ser ut idag.

I Wirdum i nordvästra Nederländerna ligger CRV:s Dairy Breeding Center, där avelsarbetet pågår för fullt. På just det här centret tar man fram embryon som sedan ska bli framgångsrika avelstjurar, som i sin tur ska ge bra mjölkkor.

På anläggningen finns cirka 300 kvigor som man spolar på embryon med jämna mellanrum. Dessa används sedan inom CRV:s egen verksamhet eller säljs till lantbrukare i Nederländerna och andra länder. Varje år får man fram omkring 12 000 embryos från korna som hålls på centret, vilka i sin tur leder till omkring 60 nya avelstjurar per år. 

– Här har vi alltid avlat för att få fram bra hälsoegenskaper, genetik och djurvälfärd, säger Gert Ludema som är avelsspecialist på CRV.

Vill ligga i framkant

CRV finns representerade i mellan 50–60 länder över hela världen. Villkoren ser olika ut i olika länder och behoven för att avla på olika egenskaper, exempelvis för att korna ska klara olika klimat, ser också väldigt olika ut. Men CRV jobbar för att ligga i framkant på samtliga marknader, och bygger samtidigt på de egenskaper som de själv värdesätter och tror kommer bli mer efterfrågade i framtiden.

Företaget fokuserar främst på hälsa och effektivitet i sitt avelsarbete. När det gäller hälsa fokuserar man främst på klövhälsa, juverhälsa och fertilitet och när det gäller effektivitet vill man ha kor som håller länge och att de ska ha effektiv foderomvandling och mjölkproduktion.

– Vi arbetar för att ta fram vad vi kallar en modern Holstein. Vi vill inte längre att vare sig korna eller kalvarna blir större än vad de redan är. Vi vill gärna se lite mer bredd över bröstkorgen än vad som varit trenden de senaste 20 åren, något vi har sett gör dem lite mer robusta mot exempelvis sjukdomar. Men de behöver verkligen inte bli större, säger Gert och menar att det är bevisat att en större ko inte alltid är synonymt med att den producerar mer mjölk. Många andra egenskaper spelar också roll för produktiviteten och dessa kartlägger CRV kontinuerligt i sitt arbete.

– Problemet med att avla fram ännu större kor är också att stallarna inte växer, säger Gert.

Syftet är att avla fram kor som är lättskötta, som håller i längden, med lätta kalvningar, hög proteinhalt, bättre juverhälsa och motståndskraft mot olika sjukdomar. Och man vill även att de producerar mer mjölk per kilo grovfoder. Men enligt Gert behöver framtidens mjölkkor även kunna klara värme bättre och få bättre resistens mot smittsamma sjukdomar.

– Världen över ser vi mer och mer problem med värmestress, speciellt med de kor som går på bete. Så inom vårt avelsprogram för Nya Zeeland fokuserar vi på att utveckla bättre värmetålighet.

Flera fördelar med effektivare kor

Effektivitet är också en viktig parameter för CRV, som menar att en effektiv foderomvandling kan göra stor skillnad för djurhållarens lönsamhet. För att komma fram till hur pass effektiva korna är på att omvandla foder till mjölk har CRV börjat väga hur mycket varje ko äter på fem olika testgårdar. Sammanlagt får de in data från 1 800 mjölkande kor dagligen. Varje ko registreras när den kommer till foderbordet. Sen väger man hur mycket kon äter, vad kon själv väger och även hur mycket de dricker. Och genom kameror i stallarna får man även en bild av deras kroppskondition. Genom dessa mätningar har man kunnat se att de effektivaste korna producerar ungefär 10 kilo mer mjölk än de minst effektiva korna, trots att de ätit samma mängd foder.

– Det betyder att de kor som producerar mer mjölk omvandlar fodret mer effektivt. Om man då räknar på att en lantbrukare med kor som producerar mindre mjölk, tjänar omkring sju euro per kilo mjölk. Medan en annan lantbrukare med kor som producerar mer tjänar omkring tio euro, så har den senare lantbrukaren ungefär 25 procent högre lönsamhet.

Man har också sett i sina analyser att kor som producerar mjölk mer effektivt även släpper ut mindre metan. Vilket gör att det blir bättre för både lönsamheten och klimatet om korna kan omvandla sitt foder mer effektivt. Hur mycket metan korna släpper ut mäts både genom så kallade ”sniffare” i stallarna och vid foderbordet, medan korna äter. Tillsammans med mätningarna som görs av kornas effektivitet ger det ett gediget underlag för att förstå sambandet mellan genetik, näring och metanutsläppen. CRV är med i flera projekt som handlar om att både mäta metannivåerna från mjölkproduktionen, och hur man kan få ner nivåerna. Just nu kikar man på om det finns ett samband mellan hur mycket metan olika tjurar släpper ut och hur mycket deras döttrar  i sin tur släpper ut.