Vart tog digitaliseringen av jordbruket vägen?
Krönika: Hösten är här och för en växtodlingsrådgivare innebär det mycket tid vid skrivbordet. Dels är det säsong för sammanfattning av årets försök, men också planering för kommande säsong med lantbrukare.
Under ensamtiden vid skrivbordet, mellan siffror och telefonsamtal, kan tankarna väldigt ofta flyta i väg mot något annat. En av tankarna som smugit sig in mellan LSD-värden, signifikans och frågor om höstbehandlingar är digitaliseringen av jordbruket.
Från och med 2026 ska sprutjournalen vara digital enligt en EU-förordning. I dag är min uppfattning att ca 30 procent av mina kunder skriver en digital sprutjournal, och många vet inte ens att alternativet finns och att det ska komma att bli ett krav. Det blir allt fler som använder ett digitalt verktyg för att föra journalen, men det går långsamt. Alltför långsamt. Varför är det så?
Jag kan inte påstå att budskapet har varit supertydligt från Sveriges ansvariga myndigheter. Rådgivningsorganisationer har försökt att informera men tyvärr når de inte alla lantbrukare.
Ett annat problem att få lantbrukare att använda de digitala sprutjournalerna kan vara:
- De har inte ett växtodlingsprogram
- De har ett växtodlingsprogram men saknar kunskap om hur de ska använda det
- Digitala sprutjournalerna är knepiga att använda
- All information finns inte i de digitala sprutjournalera
Jag tror att det saknas kunskap om användande, men också att det upplevs krångligt för att all information inte går att hitta i verktygen för sprutjournal. För att ta reda på användarvillkoren och villkor för användning på ett preparat måste du ha tillgång till etiketten och pdf från Kemikalieinspektionen som heter ”villkor för användning”. All information som lantbrukaren behöver är sällan ifylld på etiketten, till exempel hur länge preparatet är godkänt att använda. Det går bara att hitta på kemikalieinspektionens hemsida. För att hitta rätt information måste lantbrukaren använda flera olika källor, vilket gör det krångligt och tidskrävande. Växtodlingsprogram jobbar för att få in alla villkor för användning samt övrig information om växtskyddsmedel i deras sprutjournaler, men de är hindrade av att Kemikalieinspektionens hemsida i dag inte tillåter att informationen kan hämtas via programmering. Det är alltså fysiska personer som måste sitta och knappa in informationen, år 2024. Har vi inte kommit längre än så?
Problemet med att överföring av informationen om växtskyddsmedel inte kan ske med automatik är ett det hela tiden sker ändringar i registreringar och användarvillkoren. Enligt Kemikalieinspektionens senaste nyhetsbrev (30/9 2024) så hade det under 2024 skett 110 ändringar av växtskyddsmedel. Hur ska lantbrukare hålla koll på den här informationen?
För att möta dagens mål kring administration och regelefterlevnad krävs ett ordentligt tag inom lantbruksnäringen. De nya regeländringarna som kom med CAP 2023 har växtodlingsprogrammen fortfarande inte lyckats anpassa sig utefter. För att räkna ut grödbytet som krävs, får vi återigen förlita oss på en kalkylator, penna och papper.
För att förenkla digitaliseringen behöver informationen samlas på ett och samma ställe. Den svenska lantbruksnäringen behöver också få till ett brett samarbete med myndigheter för att förenkla administrationen för lantbrukare. Att enbart öka kravet på administration utan att ha en fungerande lösning är ett mycket dåligt tillvägagångssätt.
Lantbruksnäringen är i dag väldigt duktiga att prata om vad de gör för digitaliseringen av jordbruket, men kanske ska vi backa ett steg och verkligen se till att de digitala verktyg vi har i dag verkligen fungerar. För administrationskraven kommer inte att minska, bara att öka.
Anna Lindgren
Växtodlingsrådgivare VäxtRåd
