Svenskproducerat viktigare än priset på julbordet

För första gången sedan 2021 minskar priset i betydelse när svenskarna ska planera för julbord. 

Att maten är svenskproducerad hamnar i topp (33 procent) på frågan vad som är viktigast i planeringen av julbordet i Livsmedelsföretagens stora julmatsundersökning som genomförts av Demoskop. Totalt har 1 008 personer som fått svara på hur de kommer fira jul i år och vad de kommer att äta och dricka under firandet. På andra plats hamnar att maten inte är för dyr (34 procent). Men för första gången sedan 2021 tappar ändå prisfaktorn i betydelse. 

– När vi gjorde undersökningen 2021 exploderade prisfaktorns betydelse, och både 2022 och 2023 delade den förstaplatsen med svenskproducerat. Att prisfaktorn nu verkar tappa i styrka är mycket välkommet ur de svenska livsmedelsproducenternas perspektiv. Svensk mat och dryck håller väldigt hög kvalitet och ligger ofta i premiumsegmentet, och därför har de senaste årens lågprisfokus slagit hårt mot företagen. Förhoppningsvis blir det en extra god jul i år, både för svenska producenter och konsumenter, säger Jimmy Sandell, kommunikations- och näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.

Men fler än tidigare signalerar i stället att det är viktigare att det går snabbt och enkelt att förbereda julmaten. 

–  2024 har onekligen varit ett tufft år för många och det vore nästan konstigt om det inte präglade julfirandet. Självklart vill man fira julen ordentligt, det är ju en av våra viktigaste och härligaste högtider, men man orkar kanske inte gå all in just i år. Då är det helt ok att man lägger mindre tid och energi på att stå vid grytorna eller på att göra den där extra fina juldukningen. Det viktiga är att man träffas och tar hand om varandra och försöker sprida lite ljus och glädje i decembermörkret, säger Jimmy Sandell.

I topp bland matfavoriterna ligger julskinkan (20 procent), Janssons Frestelse (16 procent) och köttbullarna (11 procent) som smugit sig uppåt de senaste åren. En riktig vattendelare är vörtbrödet, där 32 procent anser att det ska vara med russin och 29 procent svarar utan. 16 procent svarar docka att det inte spelar någon roll. På dryckesfronten är julmusten ohotad segrare, följt av den traditionella julölen och vatten på tredje plats. 

När det kommer till fika och sötsaker som hör julen till är det för sjunde året i rad Ris à la Malta (15 procent) som ligger i topp, men lussebullen på andraplats (13 procent) knappar in och har ökat med hela fem procentenheter, så eventuellt har vi ett tronskifte på gång. Men här syns även geografiska skillnader. Och det är framför allt i storstäderna som lussebullen föredras, medan boende på landsbygden fortfarande röstar på Ris à la Maltan. På tredjeplatsen hittar man oavsett plats den närmast obligatoriska chokladasken. 

Och när det kommer till julgodiset så hedrar många svenskar fortfarande en tradition med ursprung redan på 1600-talet, med ett särskilt konfektbord där godiset serveras efter julbordet. 

Nästan var fjärde svensk lägger faktiskt upp julgodiset, inklusive frukt och nötter på ett särskilt konfektbord. Och de allra flesta svenskar anser att julgodiset och skinkan får avnjutas redan vid första advent.