Fall av mörk ringröta upptäckt
Ett fall av mörk ringröta har upptäckts i ett parti av utsädespotatis. Det meddelar Jordbruksverket.
Mörk ringröta orsakas av en bakterie, och kan ge stora skador i potatis- och tomatodlingar. Det nu angripna paritet kommer ursprungligen från Nederländerna, och har odlats en säsong i Sverige för att bli nytt utsäde 2025.
— Fallet upptäcktes i den planerade provtagning som vi gör på all utsädespotatis i Sverige. Utsädet hade som tur var inte lämnat utsädesodlaren. Detta är ett exempel på hur avgörande det är att vi hittar angrepp tidigt i kedjan, säger Carin Bunnvik, enhetschef vid Jordbruksverkets växtregelenhet, i ett pressmeddelande.
Det här är första fallet av mörk ringröta på 15 år i Sverige. Senaste gången var i matpotatis 2009, och dessförinnan var det på 1970-talet som den förekom i landet.
— Mörk ringröta är en växtskadegörare som vi letar efter varje år. Att odlare är medvetna och har god kunskap om hur sjukdomen yttrar sig underlättar vårt bekämpningsarbete. Symtomen kan vara gulbrunaktiga missfärgningar, samt gulvita bakteriedroppar som tränger fram från den så kallade kärlringen, säger Carin Bunnvik.
Angripen potatis är enligt Jordbruksverket inte farlig att äta, men den blir oaptitlig när symptomen börjar framträda. Det viktigaste är att potatisen inte används som utsäde för att sjukdomen inte ska spridas vidare. All angripen potatis måste destrueras, och man får inte använda potatis som misstänks vara angripen som utsäde.
På ett skifte där man upptäckt angripen potatis är det inte tillåtet att odla potatis på flera år, men det går bra att odla andra grödor. Dock kan bakterien övervintra på spillpotatis och ogräs som är släkt med potatis, och därför måste bakterien bekämpas. Alla maskiner och redskap ska rengöras innan de används i potatisodling igen.
Fakta om mörk ringröta
• Mörk ringröta är en bakteriesjukdom som orsakas av bakterien Ralstonia solanacearum.
• Bakterien har hittats i många europeiska länder.
• Senast mörk ringröta konstaterades i Sverige var 2009.
• Den främsta spridningsvägen är utsäde, men den kan också spridas via maskiner, utrustning, ogräs och bevattningsvatten.
Källa: Jordbruksverket